Blod, svett och kolvar

Vevstakarna fortsätter att pumpa fort och furiöst i filmserien som började med The fast and the furious (2001). I den här fjärde filmen är duon från ettan tillbaka. Vin Diesel och Paul Walker spelar bildårarna med serietidningsnamnen Dominic Toretto och Brian O'Conner.

Toretto är fortfarande en rånare på flykt undan rättvisan och O'Conner är fortfarande snut, numera FBI, med smak för busliv.

Den här berättelsen har varit absurd från början och bör naturligtvis undvikas av alla som är ute efter något annat. Ingenting i Fast and furious, inte heller skådespeleriet, sträcker sig längre än urmänniskans allra mest basala instinkter. För att göra en lång historia kort så reagerar alla ungefär så här: aj! arg! aggro!

Problemet, framför allt med den förra filmen Tokyo drift, är att inte heller actionsekvenserna håller måttet och att, som jag skrev då, filmerna förutsätter att motorintresserade per automatik är mindre vetande och aldrig kommer ur tonåren.

Fast and furious bjuder på en (1) spektakulär sekvens med streetracing genom en stad men därutöver är det samma gamla muskelbilar, muskelkillar och trånande tjejer i jättesmå kläder. Storyn? En knarklangare får både Toretto och O'Conner på halsen. Utgången? Tja, vevstakarna pumpar på.