Betnér blandar högt och lågt

Antingen älskar eller hatar man Magnus Betnér. Jag kan förstå varför folk inte tycker om hans humor, men ställer mig själv i den delen av Sundsvalls befolkning som i kväll fyllde Tonhallen till hans ära. Betnér blandar högt och lågt på ett sätt som ingen annan lyckas göra. I ena sekunden lyckas han på ett fantastiskt underhållande sätt lägga fram otroligt kloka argument kring konspirationsteorier, samhällsdebatter kring omskärelse, legalisering av prostitution och problemen på Västbanken – för att i nästa sekund prata om nekrofili, internetrunkning och att stoppa in en deo i stjärten. Och det är just blandningen mellan högt och lågt, som gör allt så genialiskt. Det märks att Betnér precis som jag gillar den amerikanske ståupparen Louis CK, men inte ens han lyckas blanda upp repertoaren så bra som den svenska förlagan.

I ena sekunden vankar han mest fram och tillbaka över scengolvet och muttrar argt för sig själv, för att sedan vråla ut sin avsky för korkade människor med korkade åsikter. Han lyckas också på ett skickligt sätt skapa en karaktär, en tillgjord röst som lägger fram alla korkade idéer, för att han ska kunna argumentera emot. Det slutar med andra ord med att Betnér trissar upp sig själv och blir ännu mer förbannad – på sig själv och ingen alls.

Efter dryga en och en halv timmes föreställning tackar han för sig, blir han inropad av en entusiastisk publik, och kläcker ur sig:

– Imorgon ska jag fan gå till era jobb och säga: ”Nä, du har inte jobbat klart. Du får stanna ett tag till!” men tackar givetvis artigt för sig. Sedan avrundar han kvällen med att berätta om hur han för ett tag sedan gick för att få pungen vaxad. Under kvällen nämner Betnér hur lokalpressen oftast ger en ”tvåa” i betyg om han börjar dra snuskskämt. Du behöver inte vara orolig för det, Magnus. I Sundsvalls Tidning får du en befogad femma.

Thomas Björling