Märkligt, flummigt och påträngande
Alfarmania: 3/5
Jarboe: 3/5
Nachtmystium: 3/5
Relaterat
Alfarmania.Fotograf: Linus Wallin
Jarboe.Fotograf: Linus Wallin
Jarboe.Fotograf: Linus Wallin
Kristian Olsson och Tony Hallén utgör lokala duon Alfarmania, som tydligen är ett namn att räkna med på den internationella noice/power electronics-scenen. Hur stor scenen i Sundsvall är för den genren visar de cirka 40 personer i publiken som ser förvirrade och fascinerade ut, om vartannat. Projicerat på en duk visas ett makabert bildspel på förödelse, krigsoffer, tortyr, ond bråd död och allmänt vansinne, tillräckligt för att man ska bli sådär lagom illa till mods. Det lutar mer åt performance än liveband och i takt till den pulserande musiken känns som att man är på god väg att bli hjärntvättad. Killarna är fullständigt fokuserade på musiken och gör ett bra jobb i den högst nischade och märkliga genren.
Amerikanska sångerskan Jarboe, tidigare medlem i New York-baserade Swans, har några sjuhelvetes musiker bakom sig. Jarboe själv verkar förlita sig på att hennes blotta uppenbarelse på scenen ska vara pampigt nog, men i mina ögon ser det snarare ut som en flummig 70-talsrelik som står blixtstilla med slutna ögon när resten av bandet röjer. Stundvis är hennes sång riktigt effektfull, men det mäktiga intrycket är mest bandets förtjänst. Oftast tycker jag att sångerskan skrider runt som i trans och lägger överflödiga ylningar. Efter fem minuter har jag ledsnat på henne och fokuserar i stället på bandet. Ruskigt tighta och i vansinnig symbios med varandra imponerar de på alla sätt med tunga kloförsedda riff som får den annars stillastående Pipelineluften att darra.
Chicagobandet Nachtmystium klev upp på scenen en man kort – tydligen har en av grabbarna blivit avslängd ifrån turnén i Gävle och blivit satt på planet hem tillbaka till staterna. Det är inte alltid lätt att hålla sams. Kvarvarande trion visar i alla fall inte upp några brister; hård, påträngande blackmetal med inslag av rock’n’roll, helt enkelt. Bland influenserna nämns ytterligheterna Burzum och Pink Floyd, vilket förklarar en del avstickande utspel i repertoaren. Definitivt inte min kopp vadsomhelst, men för en halvtimme på Pipeline lyckas jag ändå bli relativt underhållen.






























Senaste kommentarerna:
Skrivet 6 apr 2010 14:09 P (Ej registrerad)
Varför låter ni ständigt Theresa Bystedt recensera band, och spelningar inom musikstilar hon inte ens förstår eller är intresserad av? Alla banden var helt fantastiska, de flesta jag pratade med efter Jarboe spelning var lyriska över hennes scenframträdande. Var troligtvis årets bästa spelning på Pipeline.
Betygen borde ha varit.
Alfarmarnia 4/5
Jarboe 5/5
Nachtmystium 4/5