Barnkonventionen – ett åtagande som förpliktigar
Relaterat
Det finns mycket ni kan göra i ert land. Det menade Dainus Puras, en av barnrättsexperterna i FN:s barnrättskommitté i Genève, i samband med ett besök här nyligen för att diskutera barns rättigheter i Sverige. Det håller vi med om.
FN:s konvention om barnets rättigheter fyller 20 år den 20 november. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera konventionen. Alla länder som har skrivit under Barnkonventionen är skyldiga att följa den genom att stärka barns och ungdomars ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barn ska behandlas med respekt, ha rätt att komma till tals och barns bästa ska alltid komma i första rummet när man fattar beslut som berör barn. Även om vi kommit långt i Sverige återstår mycket att göra för att stärka barns rättigheter.
Trots ambitionen att förverkliga begrepp som barnperspektiv och barnets bästa ökar den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar.
Trots lagen om förbud mot aga som infördes för 30 år sedan utsätts barn för fysisk och psykisk misshandel och många barn tvingas bevittna våld i sina hem. Många barn far illa på grund av föräldrarnas missbruk, psykiska problem eller oförmåga att ge barnen den omsorg de behöver och många barn drabbas hårt när föräldrarna separerar och inte kommer överens om vårdnad, boende och umgänge.
Listan kan göras lång.
Det är dock viktigt att också betona att barns rättigheter i Sverige har förstärkts på flera viktiga områden. Nya lagar ger ökat skydd för utsatta barn. Familjecentraler och en ungdomsmottagning på Internet ger både barn och föräldrar stöd i viktiga frågor och en förstärkt vårdgaranti för barn och unga som behöver barnpsykiatrisk hjälp har införts. Regeringen har också tagit fram en strategi som ska inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Föräldrarnas viktiga roll i barnens liv måste lyftas fram.
Skolan har en oerhört viktig roll för våra barn. För att kunna utvecklas som individer är det viktigt att kunna erbjuda en skolgång som ger goda kunskaper som utgår från barnet och ger dem förutsättningar att arbeta på sin utveckling i sin takt i en lugn och trygg miljö. Flera skolreformer har därför genomförts och en ny skollag är på gång.
Regeringen har också skärpt reglerna kring sexualbrott mot barn och barnpornografi och reglerna för ensamkommande flyktingbarn har
förbättrats, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Vi politiker har ett stort ansvar att forma en politik som garanterar och respekterar barns rättigheter.
FN:s barnrättskommitté kritiserade Sverige på ett antal punkter, där de bedömer att vi inte lever upp till åtagandena i Barnkonventionen.
Det handlar bland annat om barn med funktionsnedsättningar, om så kallade papperslösa barn, om asylsökande barn och om att vuxna som arbetar med barn inte har tillräckliga kunskaper om barns rättigheter. Kritiken måste tas på stort allvar. Arbetet för att stärka barns rättigheter i Sverige måste fortsätta.
Alliansens talespersoner i barnfrågor
Solveig Hellquist (FP)
Riksdagsledamot
Magdalena Andersson (M)
Riksdagsledamot
Maria Kornevik-Jakobsson (C)
Riksdagsledamot
Rosita Runegrund (KD)
Riksdagsledamot






Senaste kommentarerna:
Skrivet 20 nov 2009 18:28 Gunnar Olofsson (Ej registrerad)
Vad jag vet har alla länder utom två skrivit på Barnkonventionen. Undantagen är Somalia, som vill kunna fortsätta att använda barnsoldater, och USA, som vill kunna fortsätta att avrätta minderåriga. I Israel klassas alla judiska barn som barn enligt konventionen, dvs. upp till 18 års ålder, medan palestinska barn enligt militärlagar kan dömas som vuxna från 12 års ålder. Minst 300 palestinska barn sitter i israeliska fängelser, de flesta torterade och tvingade att skriva på "erkännanden" på ett språk de inte förstår. Det vanligaste brottet är stenkastning. Om detta må vi icke berätta.
Skrivet 20 nov 2009 18:32 INGENTÖRS (Ej registrerad)
Det finns så kopiöst många barn här i sverige som dagligen utsätts för övergrepp av mammorna. Hur kan man låta detta fortgå, dag efter dag, år efter år. Barnen frågar efter pappa. Pappa finns men han får inte vara pappa till sina barn.
När det gäller detta finns inga rättigheter för barnen. Det absolut konstigaste är att FÖRSÄKRINGSKASSAN hjälper till i denna utfrysning av papporna alltså hjälper till med detta övergrepp. Ett statligt verk som diskriminerar pappor och hjälper till med övergrepp.
Titta gärna på lite statistik, så ser ni att det rör sig om kopiöst många barn.
Till och med svenska domstolar har fått upp ögonen till slut för detta.
Parental Alienation Syndrome PAS, man förstör umgänget med den andra föräldern. Det är vanligt förekommande.
Ska vi acceptera detta eller törs någon se sanningen.
Ett övergrepp är väl ett övergrepp?????