Fredagen den 26/2 försöker Daniel Zettergren förklara varför lärare är värda mer i lön. Den bärande tankegången verkar vara att

(1) De låga lärarlönerna beror på osakliga löneskillnader mellan likvärdiga manliga och kvinnliga yrken; läraryrket är numera kvinnodominerat.

(2) Lärare har lång högskoleutbildning och skulle därför ha löner i paritet med till exempel civilingenjörer. Enligt Zetterberg hade grundskollärare år 1958 (infördes inte grundskolan 1962) nästan lika höga löner som civilingenjörer.

Jag är skeptisk. Vilken typ av grundskollärare avser Zetterberg? Låg-, mellan-, eller högstadielärare? Jag gick i en grundskola där klasslärarna kom från lärarseminarier medan högstadielärarna hade akademisk bakgrund. Mellan 1968 och 1988 hade således högstadielärare och gymnasieadjunkter samma utbildning och titel (adjunkt). Klasslärarna hade betydligt grundare ämneskompetens och därmed lägre lön.

Senare decenniers lärarutbildningsreformer har de facto strävat efter att avakademisera läraryrket, samtidigt som kraven på civilingenjörer skärpts. Det hör till undantagen att lärare har läst sina ämnen på avancerad nivå (akademisk D-nivå och högre). När Sundsvall till exempel sökte spetsutbildning i matematik, redovisade kommunen ingen lärare som läst D-nivån i ämnet. Några hade bara B-nivån. Endast en lärare hade läst något ämne (kemi) på avancerad nivå. Nivån på ämneskunskaperna är säkerligen ännu lägre på grundskolan.

Jag har därför svårt att se att löneskillnaderna mellan lärare i gemen och civilingenjörer skulle vara osakliga, när en majoritet av matematiklärarna, på sin höjd, har tillräckliga matematikkunskaper för att påbörja årskurs 3 på teknisk fysik i till exempel Uppsala. Till detta kommer att Sverige har ingenjörsbrist medan vi utbildat alltför många lärare.

De dåliga lärarlönerna är främst ett utslag av överutbildning, dåliga arbetsgivare och samhällets värderingar. Svenska politiker anser inte att skolan är särskilt viktig, i varje fall inte som ett forum för kunskapsförmedling. Sverige hade en gång i tiden en bra skola. Det var en skola med riktiga lektorer (det vill säga med gammal lic- eller doktorsgrad) och akademiskt utbildade adjunkter även på grundskolans senaste år.

Jag delar Zetterbergs oro för de dåliga lönerna. Det är viktigt att lärarkåren får arbetsgivare som även värderar kunskaper som hänför sig till annat än sammanträdande och administration. Dock ska lönerna först och främst höjas för lärare med kvalificerade ämneskunskaper, till exempel master-, lic- och doktorsexamen. Det är i första hand de som kan jämföra sig med civilingenjörer.

Enligt skollagen ska kommunerna sträva efter att anställa forskarutbildade lärare. Sundsvalls kommun har emellertid bara rullat tummarna medan de fyra forskarutbildade lärare, som fanns vid kommunaliseringen, försvunnit en efter en. Det är lätt att slänga sig med floskler som att "Sverige ska konkurrera med kunskaper och inte med låga löner". Med sådana skolhuvudmän är vi dock på väg åt rakt motsatt håll.

Per Uddholm

Forskar- och lärarutbildad