- Fiskeavtalet med Marocko strider inte mot folkrätten! Det har EU-kommissionen upprepat sedan avtalet slöts 2006. Sverige hävdade då motsatsen, utifrån en analys gjord av FN:s förre rättschef Hans Corell, och röstade som enda EU-medlem nej till avtalet. Avtalet ska förnyas senast i februari nästa år. Ska det omfatta det ockuperade Västsaharas vatten? Ska EU fortsätta köpa fiskerättigheter för mer än 30 miljoner Euro per år från en ockupant och orättmätig ägare? Importen av västsaharisk fiskolja för Omega3–kapslar visar hur svenska konsumenter berörs.

Vi delar Corells syn att avtalet bryter mot folkrätten. Den har brett stöd bland jurister, t ex EU-parlamentets juridiska enhet som redan i fjol underkände avtalet. Men EU-kommissionen upprepar envist sin egen slutsats, senast i ett brev från fiskekommissionären Damanaki till internationella Western Sahara Resource Watch.

I frågan om koloniserade/ockuperade folks rätt till sitt land och dess naturresurser, är folkrätten befriande enkel och klar. Dessa folk har oförytterliga rättigheter till, och permanent suveränitet över sina naturresurser. Rättigheterna skyddas i flera FN-deklarationer som områdets administratör– även en ockupationsmakt – ska respektera. Naturresurserna får bara utnyttjas i investeringar som genomförs i samarbete med folket i dessa territorier och i enlighet med deras önskemål, i syfte att främja socioekonomisk utveckling.

Kommissionen misstolkar ändå konsekvent Corells analys: utnyttjande av naturresurserna är förbjudet bara om det sker utan att ta hänsyn till befolkningens behov och intressen. Då försvinner både samarbetet, önskemål och främjandet av socioekonomisk utveckling ur analysen. Samarbete med västsahariska företrädare har inte skett, vare sig då avtalet slöts eller senare. Tvärtom har både Polisario, västsahariernas av FN erkända företrädare, och alla betydande människorättsgrupper på ockuperat område, klart sagt nej till avtalet.

Kommissionen har heller inte konkretiserat vad avtalet ger för ägarna, det västsahariska folket. Det krävde Finland redan då avtalet skrevs, liksom senare jordbruksminister Eskil Erlandsson. Kommissionen pekar på ny infrastruktur för fisket, lokala jobb och kompetensutveckling. Men det storskaliga fisket, styrt av utländska och marockanska intressen, har nästan helt slagit ut det traditionella kustnära fisket (vilket Uppdrag Granskning visar). Det lilla som finns kvar bedrivs av fattiga marockanska bosättare, inte av västsaharier.

Vi måste kunna lita på besked från EU. Bristerna i Kommissionens argumentering har påpekats under lång tid. Att de ändå återkommer är skrämmande nära avsiktligt undanhållande av information till medlemsstater, Parlament och den allmänna EU-opinionen!

Folkrätten får inte omtolkas för att tillåta ohejdad exploatering av skyddade områden. Ett nytt fiskeavtal med Marocko måste utesluta Västsaharas vatten. Marocko måste förmås häva ockupationen och Västsahara få styras av sitt eget folk!

Johan Büser, int. ledare, SSU, Adam Cwejman, ordf. Liberal Ungdom,

Jakop Dalunde, språkrör, Grön Ungdom, Johan Enochsson, int. utskottet, KDU, Jenny Grannas, int. utskottet, Ung Vänster, Kristoffer Moldéus, ordf. Kristna Studentrörelsen, Jan Strömdahl, ordf. Föreningen Västsahara, Sören Lindh, Afrikagrupperna, koordinator för VästsaharaAktionen