De katastrofala översvämningarna i Pakistan, Kina och Västafrika, liksom jättebränderna i Ryssland är en påminnelse om hur världen kommer att se ut om den globala uppvärmningen tillåts fortsätta. Extrema väderfenomen är en konsekvens som förutspåtts av FN:s klimatpanel. En undersökning som nätverket GlobalRättvisa.nu genomfört bland riksdagspartierna visar att det finns partier i båda de politiska blocken som inser att klimathotet troligen är mer överhängande än vad vi hittills trott.

Klimatpolitiken har hittills utgått från målet att jordens medeltemperatur inte får öka med mer än två grader jämfört med före industrialismen. Nya studier - om den arktiska isen, uppvärmningen av den sibiriska tundran, uppvärmningen och försurningen av våra hav - tyder på att vi tidigare än vad vi trott närmar oss farliga tröskeleffekter som kan få den globala uppvärmningen att skena och rucka förutsättningarna för livet på jorden. Allt fler forskare och över hundra av världens länder anser därför att klimatmålet måste skärpas så att den globala medeltemperaturen inte tillåts öka med mer än 1,5 grader. Sverige och EU står fortfarande fast vid tvågradersmålet.

På enkätfrågan om Sveriges och EU:s mål ska vara att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader i jämförelse med förindustriell tid svarar fyra partier ja - Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet - om det visar sig nödvändigt. Frågan är om de två tongivande partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, är beredda att ta till sig allvaret i de nya forskningsrönen.

En skärpning av klimatmålen förpliktar. Enligt vår enkät är allianspartierna beredda att minska utsläppen med 40 procent fram till 2020, inräknat insatser utomlands. Alliansen vill använda befintliga biståndsmedel till klimatåtgärder. De rödgröna vill minska utsläppen i Sverige med 40 procent och utöver det stödja åtgärder för att minska utsläpp utomlands. Samtidigt vill man tillföra nya pengar, utöver biståndet, till klimatåtgärder i utvecklingsländerna. Därigenom framstår de rödgrönas politik som mer ambitiös, även om troligen inte ens den är tillräcklig för att nå de klimatmål som ger oss en chans att stabilisera klimatet.

Rika länder som Sverige bör halvera sina utsläpp fram till 2020 samtidigt som man finansierar klimatåtgärder i utvecklingsländerna. EU:s förslag om 100 miljarder euro årligen från 2020 räcker dock inte långt. Nyligen räknade det tyska institutet för förnyelsebar energi med att det årligen bör investeras 500 miljarder euro i förnyelsebar energi för att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären. Det ger en fingervisning om vad som krävs för att nå en global överenskommelse som hejdar klimatförändringarna innan det blir riktigt farligt. Är de svenska partierna beredda att anta denna utmaning?

Samuel Jarrick

Elisabet Strand

Talespersoner Klimataktion

Carmen Blanco Valer

Vice ordförande Latinamerikagrupperna