Det finns en rad felaktigheter i Magnus Erixons ledare "Snurror av mindre betydelse". En mer tidsenlig rubrik borde vara Snurror av större betydelse.

Vindkraften spelar en betydande roll för den svenska elförsörjningen. Utbyggnaden har gått snabbt och bara under förra året ökade vindkraftsproduktionen med 74 procent.

Totalt levererade de svenska vindkraftverken 6,1 terawattimmar, vilket är mer än vad en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor bidrar med.

Elproduktionen från vindkraften motsvarade 4,4 procent av elanvändningen i Sverige. Produktionen har tredubblats sedan 2008 och sexdubblats sedan 2006. Man kan inte med objektiviteten i behåll påstå att vindkraft är dyrare än kärnkraft.

Många menar att produktionskostnaden per kWh är lägre för ny vindkraft än för ny kärnkraft, vilket är svårt att bevisa då det inte färdigställts någon kärnkraft på flera år. Ständiga förseningar och fördyrningar vid kärnkraftsbygget i finska Olkiluoto kanske kan fungera som ett varnande exempel. De flesta är i vilket fall överens om att kostnaden för dessa energikällor är likvärdig.

Att jämföra gammal, amorterad och avskriven kärnkraft med nybyggd vindkraft är självklart inte rättvist. Det sker heller ingen ekonomisk omfördelning mellan andra energikällor och vindkraften. Det är konsumenten som via elräkningen betalar en certifikatavgift till alla nya förnybara energikällor. Av vårt elpris utgör vindkraftsstödet ungefär en procent .

Energimyndigheten har nyligen konstaterat att vindkraftsutbyggnaden leder till nettobesparingar för elkonsumenterna, även efter det att elcertifikatkostnaden är avräknad. Detta beror på ett ökat utbud av kraft pressar elpriset. För basindustrin blir besparingen ännu större, som slipper bära kostnaden för elcertifikat men kan dra nytta av lägre elpriser. Statistiken visar också tydligt att vindkraften producerar som mest under årets kalla dagar, alltså när elbehovet är som störst.

Eric Birksten

Svensk Vindenergi