Nato utvärderar sina medlemsländers förmåga för det gemensamma försvaret, och förmågan att bidra till krishanteringsinsatser. Det görs professionellt och oberoende av Nato-sekretariatets försvarsplaneringsavdelning. Sverige är partnerland till Nato, och har sedan 1995 deltagit i en motsvarande utvärdering. Inte mot Natos försvarsplanering, utan i förhållande till hur en modern försvarsmakt bör se ut för att kunna hantera Sveriges behov av förmåga till insatser nationellt och internationellt. Men aldrig tidigare har sammanvägda slutsatser av utvärderingen av det svenska försvaret gjorts, och utvärderingarna har inte tidigare offentliggjorts.

Då vi är militärt alliansfria krävs en stor operativ bredd och en självständig förmåga att försvara landet. Nato gjorde därför under förra året värdering av samtliga svenska försvarsgrenar - armén, marinen och flygvapnet. Natos utvärdering är mycket positiv till det svenska försvarets förmåga att försvara landet och delta i att sprida fred och säkerhet internationellt. Utvärderingen stöder den svenska försvarsreformen och arbetet med att skapa ett användbart och tillgängligt försvar.

Det här är exempel på hur Nato bedömer Sveriges nya försvar:

Även om Försvarsmakten i extrema fall fortfarande kommer att vara beroende av en mobilisering av reserver, med understöd av hemvärnet, torde Sveriges nyutvecklade operativa stridskrafter besitta en operativ förmåga och stridsduglighet som i första hand avskräcker från anfall och om det misslyckas kan försvara landet mot alla utom ytterst ihärdiga och utdragna angrepp. När det gäller nationellt försvar vidmakthåller Sveriges mark-, marin- och flygstridskrafter, med understöd av Försvarsmaktens organisation för logistik, en betydande kapacitet för ett självständigt och samordnat agerande, utan understöd från andra.

Cecilia Widegren (M)

Riksdagsledamot Skaraborg Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare