”Sprutbyte för narkomaner är en viktig folkhälsofråga” dundrar rubriken på DN:s debattsida. Generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut, hävdar samfällt att de svenska landstingen bör göra som i Finland – att införa ett system där injektionsmissbrukare skall förses med rena sprutor.

Då heter det, minskar spridningen av Hepatit i Hiv. Dessutom att detta inte alls kommer att bidra till att antalet narkomaner ökar.

Inte ens om dessa två påståenden var bevisade skulle jag också ställa mig i raden och skandera ”fria sprutor till alla”. Det är inte så enkelt. Rena sprutor till en injektionsmissbrukare innebär att samhället förser missbrukaren med det verktyg som krävs för att missbruka narkotika. Det nog så att förespråkarna för sprutbyten endast har för ögonen att undvika smitta. Men faktum är att både hepatit C och Hiv också smittar via sexuellt umgänge och detta kan sprutor inte förhindra. Jag tror dessutom att om samhället förser den som önskar med rena sprutor kan det öka antalet injektionsmissbrukare. Och hur välmenande vi än är, innebär distributionen av rena sprutor en signal, ett budskap om att det är OK att missbruka, så länge det sker med en ren spruta.

Någonstans känner jag att vi är på glid i narkotikapolitiken. Att idéer om behandling och restriktiv narkotikapolitik är på väg att ersättas. Opiatmissbrukare skall ju inte bara ha rena sprutor, de skall ju dessutom förses med metadon och eller subutex.

Begreppet ”harm reduction”, ungefär skadereduktion, sprider sig i samhället. Det är en slags uppgivenhet som handlar om att narkotikan finns och att inget kan göras åt detta. Alltså ser vi till att minska skadeverkningarna. Ungefär som vi har säkerhetsbälten i bilar, eller hjälmar på byggarbetsplatser. Men det innebär samtidigt att vi accepterar eller i vart fall normaliserar missbruket.

Eller, är det bara ännu ett steg mot en politik där man också förser missbrukare med narkotika?

Det vore ju onekligen effektivt om staten distribuerade heroin och andra droger av hög kvalité. Detta skulle rimligen föra med sig att narkotikamissbrukar kan dosera rätt. Säkert skulle många dödsfall i överdoser kunna undvikas. Om drogerna dessutom distribueras till ett lågt pris, slår vi totalt undan benen för den organiserade brottslighet som livnär sig på narkotikahandeln. Detta till nytta och gagn för alla medborgare som drabbas av brottslighet i narkotikans spår.

Är sprutbyten enbart en folkhälsoåtgärd, eller ytterligare en glidning på ett sluttande plan?