Medan vi ligger i hängmattan och latar oss håller Västernorrlands landsting på att gå på knäna på grund av höga kostnader för stafetter och konkurrerande vårdcentraler, som de uttrycker det. Enligt landstingets delårsrapport beräknas underskottet i primärvården bli 50 miljoner kronor för 2010.

Förklaringen att sjukvårdens brist på pengar till del beror på dyra stafettläkare är lätt att fastna för. Alla har vi hört historier om läkare som har sagt upp sig ena dagen, för att nästa dag knalla tillbaka till jobbet med fördubblad lön via ett bemanningsföretag.

Men sanningen bakom problemet med dyra stafettläkare inom vården, inte minst på mindre orter, finns i politiska beslut. Varför?

Först och främst har vi den nationella läkarbristen. Läkarförbundet har systematiskt sedan början på 90-talet motsatt sig en högre intagning av läkarstuderande, en kampanj för att säkra tryggheten för fackets medlemmar. Politiken mötte snällt förbundets krav och trots att tre tunga myndigheter, SCB, Högskoleverket och Socialstyrelsen, förutsåg att Sverige skulle få läkarbrist beslutade den socialdemokratiska regeringen att skära ner antalet utbildningsplatser.

Såhär om sommaren blir effekten av läkarbristen tydlig. Distriktssköterskorna blir tvungna att ta mer ansvar och arbeta mer övertid. På mottagningarna går stressnivån upp. Distriktsläkarna väljer att arbeta någon annanstans. Det blir svårt att få ST-läkare, eftersom de behöver handledning av en specialistläkare.

Lösningen blir att köpa in hjälp från bemanningsföretag. Under 2010 beräknas landstinget köpa in läkartjänster för 102 miljoner kronor.

De flesta av Sverige landsting befinner sig i samma situation. Innan 1993 var det förbjudet att hyra ut vårdpersonal till den offentliga sektorn, men förbudet avskaffades när läkarbristen blev akut. Luleåparet Per-Eric Rutfors och Annika Högström grundade Sveriges första bemanningsföretag för läkare, Läkarjouren. De berättar i Dagens Industri hur marknaden för läkarbemanning ändrades:

"Vi växte väldigt kraftigt. Först var det bara läkare som gick över till oss men efter hand även sjuksköterskor.

Genom att erbjuda korta och flexibla kontrakt till landstingen blev de nya bemanningsföretagen räddarna i nöden.

Västernorrlands landsting har fått skarp kritik av revisorerna för att inte upphandla inhyrda stafettläkare enligt LOU. Istället för att olika aktörer har fått konkurrera med varandra har man direktupphandlat mer än vad som är tillåtet. Det är ett problem eftersom det sannolikt medfört onödiga merkostnader för landstinget, som revisorerna uttrycker det.

Därför är det djupt ironiskt att landstinget i sin delårsrapport skriver att underskottet just beror på höga kostnader för stafetter. Dels för att landstinget sannolikt själva drivit upp kostnaden för inhyrda läkare, dels för att stafetterna faktiskt har löst Västernorrlands dagliga, akuta behov av läkare.