Vi skriver 2010 och det är snart val i välfärdslandet Sverige. Höjda skatter eller sänkta, mer av bidrag eller mindre, har pensionärerna i gemen det bra – eller dåligt? Frågorna är många

Men i all tidningsläsning under veckan som gick, fastnade jag märkligt nog för en artikel i ST om hur många som badar med eller utan kläder i Väster-Lövsjön. Man har nämligen räknat av- respektive påklädda badare under säsongen. Detta har engagerat många.

Sedan dess har jag inte kunnat släppa tanken på detta med nakenbadandet. Inte för att nakenheten är särskilt upphetsande i sig, snarare förhållandet att så många är så upphetsade. Jag alltså inte sexuellt upphetsade, det tror jag i alla fall inte, utan att detta med nakenbad väcker så starka känslor av alla de slag.

I ST:s datoriserade textarkiv ger en sökning på ”Lövsjön” hela 54 träffar. Det är inte illa med tanke på bristerna i arkivet och det faktum att Väster-Lövsjön är en liten blå prick på redaktionens karta över Medelpad. Om inte bortom all ära och redlighet, så i alla fall en bra bit in i skogen.

”Avfart väg 320 efter Kovland mot Nora, 12 kilometer” – så lyder kommunens vägbeskrivning. Jag skulle inte hitta med den beskrivningen. Det är ett antal mil från stan alltså. Här finns det en fin sandstrand och här ligger kommunens enda nakenbad. Ja, man måste alltså inte vara naken. Här kan man enligt kommunens hemsida bada både med och utan ”textil” – på- eller avklädd på vanlig svenska.

Textarkivets inlägg om Lövsjön handlar nästan uteslutande om nakenbadet. Det är insändare med protester och namnlistor och jag vet inte allt. Den borgerliga majoriteten reserverade sig till och med mot beslutet i kommunens fritids- och kulturnämnd att inrätta en så kallad naturiststrand vid Lövsjön. Oppositionen hävdade till och med att ”nakenbadande på allmän plats, utifrån svensk lagstiftning, kan uppfattas som ett förargelseväckande och kränkande beteende.”

Möjligen i teorin men inte i praktiken. Påstår någon motsatsen blir jag glad om det styrks med en fällande dom. Jag kan tänka mig att om en man leker "helikoptern" med sin penis på en välbesökt badstrand så är det möjligen förargelseväckande. Samma sak om en naken kvinna gör kraftiga samlagsrörelser med underkroppen på samma plats. Men nyss nämnda antagande handlar om mer än av- eller påklätt. Så vad är det som är så förargande med nakenbad rätt och slätt?

Jag vet inte riktigt. Blyghet, skam, rädsla, sociala konventioner. Frågan är fri. Men faktum är att allt som är naket måste inte nödvändigtvis ha med sexualitet att göra. För övrigt är vi väl naturister allihopa. Ja förstås, inte ni som kryper ner i badkaret hemma, eller ställer er i duschen, med kläderna på.

Tänk att vi inte kommit längre än att en tyglapp med några snören är moraliskt oantastligt, men att bada naken utan snören och tygbitar inte är det. Kanske går vi i sammanhanget bakåt?

Under 1980-talet var det topless som gällde för strändernas damer. Nu vill moralens väktare förbjuda damer och herrar att klä av sig på stranden. Ibland undrar jag om de är samma personer som vill förbjuda kvinnor att bära heltäckande slöjor, något som rimligen går på tvärs med det första.

Det här leder osökt mina tankar till romanen Bombi Bitt och jag, av Fritiof Nilsson Piraten. Bokens huvudpersoner är på Kiviks marknad. ”Vallackarn” och hans hustru kastrerar hästar. I det blodiga hantverket är Vallackarns hustru naken under kjolen. En spefågel bland åskådarna ser detta när hon böjer sig fram och ropar; ”titta, kärringen drar blankt”. Det rappa svaret kommer direkt: ”blankt är frankt sa fan när han spegla sig i stekpannan. Och ser du där något som du inte känner igen, är det bäst att du går hem och frågar din gamla mor”. Touche!

Med detta vill jag ha sagt. Glo inte så mycket. Att naturister skulle skrämma bort andra badgäster från en offentlig strand där valet är fritt mellan badkläder eller inte, det är ju bara kvalificerat trams. Att det särskilt skulle avskräcka barn och ungdomar från att bada, något den borgerliga minoriteten i fritids- och kulturnämnden verkar ha oroat sig för, det är riktigt, riktigt befängt.