JAS-planen är tryggt hemma sedan länge, toppmötena har upphört, den turnerande mediecirkusen har flyttat vidare. Men hur gick det för Libyen?

FN:s säkerhetsråd må ha förklarat att det internationella ingripandet är över, Nationella övergångsrådets ordförande Mustafa Abdeldjelil har kanske utropat landets slutgiltiga befrielse – men den som tror att Libyens problem löstes med Gaddafiregimens fall bedrar sig.

För att ta det mest grundläggande: Landet har fortfarande ingen fungerande regering. Visserligen har övergångsrådet erkänts internationellt och intagit Libyens plats i FN, och de flesta libyer verkar betrakta det som landets legitima ledning. Men i praktiken är rådets inflytande mycket begränsat. Många områden kontrolleras fortfarande med vapenmakt av de rebellenheter som erövrade dem, särskilt i västra Libyen.

Ännu ett halvår efter erövringen styrs exempelvis Tripoli, hem för en tredjedel av landets befolkning, av ett lapptäcke av olika milisstyrkor. Staden erövrades ursprungligen av flera löst koordinerade rebellgrupper när Gaddafiregimens motstånd kollapsade i augusti. Även om de sedan dess grupperat sig i några större allianser finns ingen gemensam ledning, och långtifrån alla lyder order från Nationella övergångsrådet.

Några kvarter i huvudstaden kontrolleras exempelvis av före detta rebeller från staden Misrata, medan en islamistisk styrka håller delar av centrum, en berbermilis från staden Zintan har tagit över Tripolis internationella flygplats – och så vidare.

Läget är dessutom dödligt spänt i de områden som tidigare var lojala mot Gaddafi, som städerna Sirt och Bani Walid, och delade områden som Sebha i öknen i söder. Kommer man där att acceptera den nya regeringen? Tunga vapen har spritts över hela Libyen genom krig och plundring, och i brist på fungerande stat och domstolar är risken stor att tvister ska lösas med våld.

Skärmytslingar har redan brutit ut vid flera tillfällen. Nyligen dödade Zintangruppen flera av Nationella övergångsrådets anhängare, som utan förvarning hade försökt ta kontroll över flygplatsen. Det som utlöste striderna var att bägge sidor hade fått nys om att FN stod i begrepp att flyga in en stor containerlast med nytryckta libyska sedlar för miljarder kronor.

Efter att ytterligare fyra personer häromdagen dödades i en eldstrid i Tripoli varnade interimspresidenten Abdeldjelil för katastrof. Vi står mellan två bittra alternativ, förklarade han – Nationella övergångsrådet måste antingen ge sig in i en oacceptabel militär konfrontation för att ta kontroll över de självstyrande miliserna i Tripoli, eller så splittras vi och det blir inbördeskrig.

Så vad kan omvärlden göra? Inte mycket – men åtminstone låta bli att förvärra läget genom att skeppa pengar och vapen till sina favoritmiliser, vilket flera stater är engagerade i just nu. I övrigt återstår bara att erbjuda medling, uppmuntra till kompromisser och förbereda sig för alla eventualiteter. I värsta fall ett nytt krig, kaos och flyktingvågor.