Disciplin skapar lugn och ro
Relaterat
I flera artiklar på nyhetsplats i ST har tidningen granskat och berättat om situationen på olika skolor i kommunen. Någon som läst reportagen kanske först då insett hur illa det är ställt på många håll. Annars kan det ligga nära till hands för vuxna att anta att grundskolan, är ungefär lika bra eller dålig i dag som för 10, 20 eller 30 år sedan, när vi själva gick på högstadiet. Så är det inte. Hur vi än vänder och vrider på uppgifterna om kunskaperna hos de niondeklassare som lämnar den obligatoriska skolan, så står det klart att de inte uppnår samma resultat i dag som för två decennier sedan.
Förklaringarna som ges varierar: Kommunaliseringen av skolan i början av 1990-talet, läraryrkets minskade status och låga löner, lärarnas minskade personliga ansvar, slappa skollagar, ointresserade eller okunniga kommunpolitiker, krympande ekonomiska resurser, friskolor som stjäl ekonomiskt utrymme, segregerade skolor, förändrad pedagogik, brister i lärarutbildningen, etcetera, etcetera.
Oavsett vilka argument som är giltiga och i vilken utsträckning, står det klart att den svenska skolan inte är i närheten av att vara likvärdig. Under 20 år har skolan som institution skickat ut elever som har varit sämre rustade att möta utmaningarna på gymnasiet, i högskolan och arbetslivet. Hur det går för olika elever beror på var de bor, vilka föräldrar de har och vilken skola de har turen eller oturen att hamna i. Godtycket är med andra ord rätt omfattande.
Ändå känns några förklaringar till skolans problem tämligen uppenbara. Grundskolorna, inte minst i Sundsvall, är många gånger mycket stökiga och oroliga. Det visar ST:s artiklar. Frånvaron av lugn, arbetsro och ordning, skapar miljöer som få vuxna skulle acceptera på sin arbetsplats. Det är inget hokus-pokus med det. Anta att skola A har disciplin som sitt adelsmärke. Den struktur som disciplinen bygger, innebär ordning, lugn och trygghet, är då någon förvånad över att elevernas resultat är bättre än i skola B där kaoset är ett faktum?
Oavsett om en skola har tillräckliga resurser eller inte, för få lärare – eller för all del andra vuxna i form av kuratorer och skolsköterskor – borde det vara lönande att i alla fall försöka återupprätta disciplinen. Vad är det förresten för fel på begreppet när det kopplas ihop med ordet skola och särskilt grundskolan?
Oavsett definition kanske man kunde enas om att disciplin är en företeelse som måste finnas för att olika verksamheter ska fungera. Disciplin skapar struktur, gemensamma spelregler, hur vi förhåller oss till varandra och till olika uppgifter vi har att lösa i vardagen. Som samhället ser ut är disciplin, regler, något vi skulle få svårt att klara oss utan. Utan regler skulle vården inte fungera, inte industrin och inte tjänstesektorn. Svensk arbetsmarknad skulle vara förlamad av konflikter utan den disciplin arbetsmarknadens parter tillämpar.
Här är skolan inget undantag, eller rättare sagt, den borde inte vara det. Så jämför beskrivningarna av det klassrum där 13-åringarna ställer upp i raka led, där läraren hälsar på varje elev, där barnen samarbetar och arbetar i lugn och ro. Jämför med bilden av klassrummet där slamset tar över, där eleverna ignorerar läraren och där halva lektionen går innan arbetet ens kan starta. Det blir som att sparka in en öppen dörr att hävda att de först nämnda eleverna har bättre förutsättningar att få något gjort jämfört med i den senare situationen.
Vi vägrar, trots alla förklaringar om olika bakgrund och förutsättningar att köpa argumentet att barnen är så olika. Ungar är ungar och de tar sig, på gott och på ont, de friheter som ges.
Hur svårt skulle det egentligen vara för Sundsvalls grundskolor att i alla fall försöka strama upp disciplinen, att komma någonstans i närheten av skola A (läs: fristående Engelska skolan)?
Vad skulle det kosta om man i samtliga kommunens rektorsområden faktiskt enade sig om några fler regler i syfte att skapa något så skenbart enkelt som lugn och ro i klassrummen? Engelska skolan behöver för all del inte utgöra norm, men kanske kunde den tjäna som förebild och inspiration.
En del kommunala skolor skulle säkert inte ha några problem att leva upp till en sådan uppstramning. För andra skulle det vara svårare. Poängen är att det skulle vara relativt enkelt för kommunen som huvudman att kontrollera utfallet av de regler som införs och att rikta extra resurser till de skolor som behövde det. Det vore ett steg på vägen mot en likvärdig skola i Sundsvall.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 15 jan 2012 09:23 wille (Ej registrerad)
Analysen, orsaken av skolors tillkortakommanden är rätt Magnus, som du skriver i krönikan. Och funderingarna går självklart till, om inte dagens lärarkår, inklusive rektorer, inte förstått eller fått lära sig det elementära kunskaperna vid deras egen skolgång? Om politikerna med sin alltmer liberala syn på samhällets viktigaste principer monterat ner diciplinkravet i samhället och då även i skolreformen ?
Att slå in öppna dörrar ibland i den alltmer kravlösa och slumrandet vad gäller lagar och regler som breder ut sig, är nödvändigt, inte minst i skolor och förskolor där våra barns grundprinciper skall läras in, för hur ett liv i demokrati och frihet skall fungera.
Skrivet 15 jan 2012 13:20 A (Ej registrerad)
Kommunala skolorna HAR regler: skriva som kontinueligt tas upp och oskrivna- det vi kallar värdegrund och dagligen arbetas med, men vi har också föräldrar som är uppvuxna på ett individualistiskt, ego-fixerat 1980-90-tal, där egna val i allt från födande till telefoni och pensionsval har prioriterats vilket gör att de inte ser sina barn i det kollektiva, sociala sammanhang de är i i skolan. En del föräldrar litar inte på skolans professionalism utan ifrågasätter själva skolans regler och vill (och gör) göra undantag för just sina egna barn. Alla vuxna måste stå enade i sin vuxen-auktoritet och så är det tyvärr inte alltid idag!, (men förmodligen för alla som valt Engelska..)
PS- Statistik kan ljuga; skulle vilja se en jmf vilka som räknades in i 9:ornas resultat för 20 år sedan -ida
Skrivet 16 jan 2012 03:08 Kurt Vikberg (Ej registrerad)
Vad beror det på att resultaten i svenska skolan har blivit sämre under de sista 5 åren?
Kan det bero på att militär diciplin inte fungerar?
Beror det på att skolans resurser används i första hand till friskolor och rikkapitalister och skattefria vinster i skatteparadis?
Tänk så rätt tänkt det var och hur fel det blev
Skrivet 16 jan 2012 11:29 Rulle (61) (Ej registrerad)
Frågan är vad man vill uppnå med mer disciplin i skolan. Studiero för de elever som redan är motiverade att lära sig eller att motivera dem som struntar i skolan.
Det som styr en individ mest är förmodligen dess egen självbild. För att förändra självbilden kan disciplinära åtgärder förbättra eller försämra den. För en del innebär "att sitta i skamvrån" att de förstärker sin negativa självbild.
Det finns exempel på skolor som lyckats med att vända på den negativa trenden utan att satsa mer på disciplinära åtgärder. Inte heller bara genom segregering som ifallet med den engelska skolan utan förändring i den skola där problemen finns.
(läs http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1262061/Nar-skolan-ar-som-allra-bast.html)g
Skrivet 16 jan 2012 15:06 CT (Ej registrerad)
Här delar jag din åsikt Erixon. Lugn och ro med fasta regler är bra. Men då måste alla lärare följa dem. Alla måste i och med skolstarten få skriftlig information nu att följande regler. Mitt barnbarn gick på Engelska skola. De gav henne ett självförtroende i skolarbetet som aldrig den kommunala skolan varit i närheten av. Tvärtom. Varför ska det vara så svårt att få det att fungera i den kommunals skolan?
Skrivet 16 jan 2012 18:13 Berit (Ej registrerad)
Kurt Vikberg (Ej registrerad) skrev:
Vad beror det på att resultaten i svenska skolan har blivit sämre under de sista 5 åren?
Kan det bero på att militär diciplin inte fungerar?
Beror det på att skolans resurser används i första hand till friskolor och rikkapitalister och skattefria vinster i skatteparadis?
Tänk så rätt tänkt det var och hur fel det blev
Dina inlägg är dom bästa sänken som sossarna kan få.
Håkan Juholt har dem säkert fastklistrade på sin svarta tavla.
Jag skäms att läsa.
Nästan alla förstår att Disciplin är nödvändigt inom skolan.
Berit
Skrivet 16 jan 2012 19:23 Förbannad (Ej registrerad)
Kurt: På vilkenskola har man provat med militär diciplin? Eftersom du kan säga att det inte fungerar så måste du ju veta.
Eller så är du som vanligt ute och cyklar fullständigt.
Friskolorna får inte mer resuser per elev den här gången heller.
Snarare tvärtom då kommunen bokför skolkostnader på andra konton.
Tex räknas skolskjutsar inte som en del av kostnaden för eleverna intresant nog.
Däremot behöver lärarna stöd i lagstiftning för att kunna ta i med hårdare tag mot de som är på glid innan det är för sent.
En annan sak som ligger till stor grund i problemet är att på 80 talet gällde kompetenskrav för att bli uppflyttad till nästa stadium. Det togs bort under (S) och det var det största sveket man kunde göra mot barnen. hur ska nån som inte kan läsa klara högstadiet?
Skrivet 17 jan 2012 22:14 Kurt Vikberg (Ej registrerad)
Svar till förbannad och Berit.
Du tycks alltid vara förbannad. De som gick i skolan på 80 talet har slutat i skolan. Jag bara undrar varför resultaten har blivit sämre under de sista 5 åren. Färre klarar att bli behörig till Gymnasiet. När skolinspektionen rättat proven som lärarna satt får de som inte klarat godkänt väl godkänt av skolan. Det gäller att locka elever till skolan. De viktigaste för denna regering är inte elevernas kunskaper utan att ge riskkapitalister nöjligheter till skatte fria vinster. Vad har Håkan Juholt med denna diskussion att göra? Han har aldrig hållt på med skolfrågor och han har inte suttit i regeringsställning under de här 5 åren.
För både Berit och förbannad gäller att när kartan och verkligheten inte stämmer överens då är det kartan som gäller