Kamp om verkligheten Är skattehöjningar den medicin som Sverige behöver?
Relaterat
Artikelbilder
Statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledaren Mona Sahlin drabbade samman i gårdagens partiledardebatt.Fotograf: Bertil Ericson / SCANPIX
Mona Sahlins stora problem i debatten med regeringens företrädare är att hennes tal om att hon leder ett tydligt och enigt alternativ klingar falskt. Vänsteroppositionen är i huvudsak överens om det okontroversiella. I tunga frågor är den oenig. Förvisso är det åtta månader kvar till valet, så än finns det tid, men i dagsläget är samsyn inte oppositionens starkaste gren.
Det räcker med att gå till respektive partis program för att inse spännvidden. Tittar vi på tidigare lagda budgetförslag märks det än tydligare. Att skattehöjningar väntar med än rödgrön regering vet alla. Men skall löntagarna få punga ut med 17 miljarder kronor – eller är det 45 miljarder kronor per år?
Gårdagens partiledardebatt gav en föraning om hur valrörelsen kommer att se ut. Det handlar om att vinna kampen om verklighetsbeskrivningen. Känner människor igen sig i alliansregeringens beskrivning av mer pengar i plånboken och att regeringen är ekonomiskt ansvarstagande?
Har Reinfeldt, Olofsson, Björklund och Hägglund lotsats skutan tillräckligt bra mellan finanskris och internationell lågkonjunktur?
Eller, är det oppositionens tal om en regering som ”lånar till skattesänkningar” och som ”straffar” arbetslösa, sjuka och pensionärer, som kommer att fastna i det allmänna medvetandet?
De flesta väljare är medvetna om att finanskrisen är internationell och har drabbat i stort sett alla världens länder. Detta till skillnad från till exempel 90-talskrisen som i mångt och mycket var ett resultat av många års misskötsel av den svenska ekonomin med underskott i budgeten och skenande statsskuld.
Drar dagens väljare slutsatsen att den höga arbetslösheten är en följd av denna kris eller att den är en följd av regeringens politik? Och hade oppositionens politik varit bättre för att möta krisen? Hade statliga miljardstöd till det närmast konkursmässiga General Motors, som uppenbarligen inte tycks ha något intresse av att se till att Saab överlever, verkligen hjälpt de anställda i Trollhättan?
Är skattehöjningar den medicin som Sverige behöver?
Oppositionens två största problem stavas Sahlin och Lars Ohly. Mona Sahlin för att hon inte har särskilt högt förtroende ens i sitt eget parti. Lars Ohly därför att denne har en helt egen ekonomisk agenda.
När det gäller regeringens utsikter tror vi att konjunkturutvecklingen blir helt avgörande. Högre eller lägre arbetslöshet och därmed bättre eller sämre statsfinanser.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 21 jan 2010 00:35 Klarsynt (Ej registrerad)
Partiledardebatten igår var ju i princip lika tråkig och förutsättningsbar som vanligt. Inte en stavelse vad jag kunde höra om den misslyckade invandrings- och integrationspolitiken (politikerna från 7 klövern fortsätter alltså att stoppa huvudet i sanden). Dessutom var det synd att det aldrig blev någon diskussion om brott och straff trots att Reinfeldt tog upp det i sitt inledningsanförande. Fast vänstern inser väl att deras dadd och dalt politik på området inte har särskilt hög trovärdighet.
Skrivet 21 jan 2010 07:57 Rödluvan (Ej registrerad)
Jag tror inte att skattehöjningar är lösningen, och jag tror inte Vänsteralliansen heller tror på att det är den enda vägen framåt.
Mot detta talar miljöpartiet som inte verkar ha någon insikt i industrins betydelse för det framtida välståndet. För övrigt samma tänk som regeringen står för.
Problemet för Sverige är den överdrivna offentliga förvaltningen med ett oändligt antal verk och myndigheter som är överbefolkade med improduktiva pappersvändare. Eftersom denna del av befolkningen har tillåtits att växa ohämmat så torde inte något parti våga stöta sig med denna väljargrupp. För övrigt så rekryteras de flesta av våra politiker ur denna massa vilket har medfört att vi fått ett antal styrande som inte har någon verklighetsförankring och knappast ens vet vad pengarna kommer ifrån. Vi har nu kommit till ett vägval om den statliga förvaltningen som är välfinanserad ska få växa ohämmat samtidigt som kostnaderna överföres på kommunerna.
Skrivet 21 jan 2010 21:31 Protes-(tant) (Ej registrerad)
Rödluvans utlägg är för en gångs skull riktigt bra.
Dock måste jag invända mot att det bara är den statliga byråkratin som tillåtits breda ut sig.
Den kommunala och regionala verksamheten inom ofantlig sektor är ett minst lika stort problem.
Skrivet 22 jan 2010 08:13 Rödluvan (Ej registrerad)
Visst är det så, men mycket av den utbredningen beror på att staten avhändar sig åtaganden som ålägges kommuner och landsting. Tyvärr så skickar inte staten med den säck med pengar som krävs för att fullgöra dessa skyldigheter som kommun och landsting har mot medborgarna.
Turbulensen inom landstinget är mycket beroende av detta.
En orsak är jobbskatteavdraget som påverkar kommunernas och landstingets ekonomi menligt eftersom staten inte anslår medel för att kompensera detta skattebortfall.
Medborgaren får visserligen en lägre skatt, vilket är bra. Tyvärr så är priset för denna skattesänkning sämre sjukvård och kommunal service.
De statliga pappersvändarna fortsätter som vanligt i sin verksamhet i godan ro.
Skrivet 22 jan 2010 11:03 Rulle (61) (Ej registrerad)
Att fokusera på motståndarna är den bästa valtaktiken.
Alliansens valkampanj 2006 lovade en nystart som skulle genomsyra hela samhället. Människor skulle inte vara beroende av bidrag för att klara livsuppehället. Ett Sverige med bibehållen välfärd och nya jobb.
Hur det blev med välfärden vet vi.
Framtiden, bortom finanskrisen får utvisa om den är den enda orsaken till arbetslösheten. Kommer industrijobben att "återställas" eller ersättas av andra export-jobb.
Den stora offentliga sektorn och bidragsberoendet förknippas med och beskylls vänstern för att ha skapat.
Angående den offentliga sektorn så minskar välfärdsdelen och ökar i den kontrollerande delen (FK, AMS).
Angående bidrag så har vi kommit så långt att ett par, med inkomst på 50000/mån boende i villa måste få 100 000 kronor netto per år i bidrag för att ha råd att bo kvar i sitt hus.
Att vänstern i det läget vill ta igen 20% av de skattesänkningar som paret i villa fått är naturligtsvis helt förkastligt.
Skrivet 23 jan 2010 14:15 Protes-(tant) (Ej registrerad)
Rödluvan, jag tror att vi måste hålla isär de tre instanserna, dvs staten, landsting och kommuner. Samtliga dessa har egen rätt att beskatta sina medborgare för att få ekonomin att gå ihop.
Pga olika skattekraft, osv har staten sedan många år infört ett sk skatteutjämningssystem som gör att "rika" kommuner tvingas subventionera andra mindre rika kommuner
Dvs staten har gm detta utjämningssystem redan tillfört landsändar med bristande beskattningsunderlag den säck med pengar du talar om.
Vad gäller offentlig byråkrati så omfattar den Kommuner, Länsstyrelser, Landsting men också statliga myndigheter och verk ochjag håller med dig att statliga myndigheter i många fall verkligen inte tillför mycket värde.
Trots många sån ineffektiva statliga institutioner så är det inte så många anställda som inom den övriga offentliga byråkratin. Dit jag bla räknar den kommunala sektorn. S-valls kommunförvaltning tex ryms ju inte i det fd Sjukhuset och då måste ngt vara allvarligt fel.
Skrivet 23 jan 2010 14:27 Protes-(tant) (Ej registrerad)
Rulle (61) skriver: "Angående den offentliga sektorn så minskar välfärdsdelen och ökar i den kontrollerande delen (FK, AMS)."
Jag skulle vilja påstå att såväl FK som AMS är välfärdsinstanser. Att de har en kontrollerande funktion i sitt myndighetsutövande är inget särskilt märkvärdigt. De är satta följa regler som följer av gällande lagstiftning. Lagstiftarna är våra politiker.
Men om du betraktar dessa två som onödiga för att de är mer av kontrollinstanser så kan man gärna ta bort dem helt och hållet för min del.De tillför ju inget nämnvärt värde till någon med sin verksamhet.
Skrota alla myndigheter med uppgift att försöka påverka arbetsmarknadens utveckling. Det sköter vi själva gm att utbud och efterfrågan styr utan politiska styrmedel.
Betr FK så är det samma sak. Dvs ta bort all sjukförsäkring och låt alla behålla den skatt som finansierar detta och försäkra sig själva. Tänk så mkt pengar vi skulle spara på FK.
Betr din beräkning för paret i villa måste du förklara mer.
Skrivet 23 jan 2010 18:50 Rödluvan (Ej registrerad)
Ja där ju insatt du protesen, men i nuläget är verkligheten för kommunerna den att genom förändringarna i soc-förs-systemen så har kommunerna fått betydligt större utgifter utan att skatteutjämningssystemet kompenserar för detta. Dessutom så är dessa kostnader för kommunerna styrda av socialtjänstlagen.
Skatteutjämningsystemet kompenserar inte heller för de minskade skatteinkomsterna som jobbskatteavdraget medför. Skatteväxlingen emellan fastighetskatt och uppräkningen av skatteutjämningen blev ju heller ingen hit för Norrlandskommunerna. Jag tror Jämtland förlorade minst 30 milj. på detta. Dessutom så är det så att fastighetsskatten betalas i den kommun där ägaren är skriven så i kommuner med många och dyra fritidshus ägda av utsocknes så blir tillskottet intet.
Jag kan också ta ett exempel från min kommun där vi levererar moms och energiskatter till staten om ca 700 milj emedan skatteutjämningsbidraget uppgår till ca 250 milj. Jag vill hävda att skatteutjämningen är en stor bluff
Skrivet 23 jan 2010 19:19 Rödluvan (Ej registrerad)
En annan sak protesen, jag tycker du ska vara glad för att du bor i Sundsvalls kommun för jag tror att de har ca 18 anställda per 1000 inv, i min kommun är denna siffra 27. Vid en undersökning så befanns alla dessutom vara oumbärliga och inte nog med det så är de dessutom onåbara.
Skrivet 24 jan 2010 10:11 Protes-(tant) (Ej registrerad)
Rödluvan, skatteutjämningssystemet är ingen bluff. Möjligen kan man som du tycka att det är otillräckligt (beror ju lite på var man bor).
Jag talade med SKL-företrädare för några år sedan och de skrockade då förtjust i munnen på varandra att de flesta kommuner då hade en ekonomi som aldrig varit så god
Jag frågade då hur de bar sig åt för att utjämna mellan goda och dåliga tider. Svaret blev "det fixar vi gm påtryckningar på regeringen". Det bör ju påpekas att det var sossarna som då hade regeringsmakten
Du gnäller över utebliven kompensation för inkomstskattesänkningar. Du utgår i från att intjänade pengar med ngn slags automatik tillhör staten, kommunen eller landstinget
Jag tycker intjänade pengar i grunden tillhör den vilken tjänat in dem
Med mer pengar på fickan efter skatt ökar ju oxå köpkraften vilket normalt skapar jobb
Men du kanske anser att vi skall anställa fler inom offentlig sektor ??
Med låga kommunala skatter lockar vi folk att flytta till S-vall. Inte därifrån!!
Skrivet 27 jan 2010 12:52 Rulle (61) (Ej registrerad)
Protes-(tant), Det jag avsåg var ROT-bidraget. Utan vilket medelklassen inte tycks ha råd att bo kvar i sina hus. 100000 kr/år är vad ett par som äger en villa, bostadsrätt eller ett fritidshus kan få i ROT-bidrag. Ensamstående i samma situation får bara 50000. De som tjänar mindre än 25000/månaden för ännu mindre. De som bor i hyreshus får ingenting. Statens stöd till föräldrarna följer samma regler. Ju fler barn desto mer bidrag kan "familjen" få. Bidrag som det är svårt att kontrollera om det verkligen gått till städning av föräldrnas hus.
ROT-bidraget borde berättiga till bidrag till 1 st permanentbostad per familj. Oavsett hur många ägare det är, och vem som äger den. Det skall inte utformas som ett skatteavdrag utan som ett bidrag. Som det är i verkligheten. För RUT borde det räcka med halva summan. Det täcker gott och väl städning av en "föräldrarbostad".