Opposition på defensiven Ett skolboksexempel på en omvändelse under galgen.
Relaterat
När Mats Odell (KD), med udden riktad mot Mona Sahlin, använde begreppet ”Tobleronepolitik” ryckte ett antal tunga socialdemokrater ut för att stötta sin partiledare. Resultat: Mona Sahlins slarv med regeringens kontokort gick i repris ännu en gång. Med sådana vänner behöver man inga ovänner.
Samma sak på DN Debatt under tisdagen. 23 socialdemokrater tar strid ”för vår partiordförande”. En av undertecknarna är förre statsministern Göran Persson! Känd som en av Sahlins största belackare. Persson tycks nu ha rättat in sig i ledet efter sitt uttalande i Aftonbladet om att de rödgröna inte jobbar tillräckligt hårt i valrörelsen. Att de ”får skärpa sig”.
Frågan om detta är en styrkedemonstration? Att gamla, avdankade, socialdemokrater måste intyga att de verkligen stöder Sahlin kan lika gärna ses som ett svaghetstecken.
Oppositionen är försiktigt uttryckt på defensiven. Inte minst kamrat Lars Ohly (V) som snabbt backade från sitt uttalande om bröstpumpens förträfflighet. Nu tar Ohly också avstånd från sitt uttalande om sänkt skatt för elitidrottsmän.
Men också vänsterledaren har sina försvarare. I nättidningen Dagens Arena, skrev Per Wirtén här om dagen om hur ”kommunistspöket manas fram på liberala ledarsidor”.
Wirtén har alldeles rätt. Det enkla skälet är att Lars Ohly har varit en bekännande kommunist. Länge försvarade Ohly kommunistdiktaturerna i öst. Medialt är vänsterledaren ”avslöjad” så många gånger att varje politiskt intresserad person borde känna tvekan inför vänsterledarens grumliga syn på demokratierna i väst kontra diktaturerna i öst. Den som läser Vänsterpartiets program och tar del av partiets visioner, inser att vi talar om en rörelse som motsätter sig marknadsekonomin.
En gång hyllade V (dåvarande VPK) den kommunistiska Warszawapakten – i dag är partiet det enda i riksdagen som bekämpar det svenska medlemskapet i Europeiska unionen.
När Ohly blev partiledare 2004 kallade han sig kommunist. Efter att ha schavotterat i diverse granskande reportage för sitt stöd till öststatssocialismen, förklarade vänsterledaren att han inte längre ville kalla sig kommunist. Ett skolboksexempel på en omvändelse under galgen.
Det är med andra ord rätt nära till det kommunistspöke vi stundom manar fram. Det är denna ”gengångare” MP och S vill, eller känner sig tvingade till, bilda regering med.
Det förtjänar att uppmärksammas gång på gång.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 8 sep 2010 11:02 Kurt Vikberg (Ej registrerad)
Jag förstår att Sundsvalls Tidning tappar en massa läsare.
Med ensidiga ledare. En tidning som gör allt för att gå till personangrepp på de röd gröna. Ledarna försvarar mobbing från Mats Odell på Mona Sahlin.
Osakliga angrepp på Lars Ohly.
Tidningens ledare granskar aldrig barnfattigdomen som utbreder sig i Sverige. Den misslyckade skolpolitiken under Jan Björklunds ledning. Den ökade arbetslösheten framförallt ungdomasarbetslösheten.. Maud Olofssons insats i TV utfrågningen.
Sundsvalls Tidning som oberoende liberal ser som sin uppgift att skälla på socialdemokraterna och berömma allinsen.
Sundsvalls Tidning är lätt att vara utan. Den är defenitivt ingen tidning man vill läsa när man äter frukost
Skrivet 8 sep 2010 11:09 Valle Valium (Ej registrerad)
"Att blanda åpplen och päron" - hade varit en lämpligare rubrik på dagens Ledare.
Ohlys tidigare bekännelse om sin kommunistiska tillhörighet har med politik att göra. Sahlins personligt bristande omdöme med statens plastkort handlar om en karaktärsbrist i hennes personlighet. Det är skillnad!
Odells plumpa påhopp på Sahlin 20 år efter hennes tabbe visar bara hur otroligt lågt på gentlemanna skalan som Odell placerar sig. Men initiativet var MO:s och kan inte placera Sahlin på någon defensiv skala ö.h.t.
Det här var väl bara en i raden av många tjatiga Ledare i syfte att kasta skit på de rödgrönas ledning. Kasta skit med finess är därför antagligen lite svårare än vad man vid ett första påseende kan tro. Mindre tjatigt = att läsa om ST:s blinda ohämmade kärlek till Björklund :-)
Skrivet 8 sep 2010 13:27 Protes-(tant) (Ej registrerad)
Kanske är det så att man måste kritisera vänsterns företrädare av det enkla skälet att det inte finns någon politik att kritisera.
Dvs avsaknaden av en politik från vänstern gör deras företrädare till skott tavlor.
Hade tex sossarna haft en klar ideologisk kompass som styrde så hade man kunnat debattera kring sakfrågorna. Men i avsaknad av en relevant politik så förskjuts fokus till företrädarna och deras förehavanden.
Därför är alliansen tacksam för att S valde Mona S som partiordf samt att hon bildade en allians med Mp. Att sedan smygkommunisterna i sosselägret sedan tvingade henne att också ta in Lars Ohly appellerar tydligen inte till en majoritet av väljarna.
Så det kan gå Kurt V !!
Återkom till nästa val med en politik som folk gillar så tar vi 4 allians år igen.
Skrivet 8 sep 2010 18:22 Njurundabo (Ej registrerad)
Att kurt som gammal knallröd sosse inte vill läsa om partiets tillkommakortanden kan jag förstå, det kan inte vara roligt att vara benfast övertygad om att allt partiet gör är rätt när det gör så fel.
När (S) ägnar sig åt svartmålning då är det sund debatt, när en känd bidrags och kreditkortsfuskerska behandlas på samma sätt, då skriker (S) om mediaförtryck och mobbning, Varför har ni alltid så dåligt samvete att ni inte tål granskning?
Sen kurt så är ju fakta att över 50000 har fått jobb i augusti. (S) lovade 100000 på fyra år, alliansen gör det på under fyra månader.
Sen kan du ju alltid satsa på Kamrat Brötspump Ohly och läsa pravda istället, där slipper du garanterat sanningen
Skrivet 9 sep 2010 07:42 seroli (Ej registrerad)
Kurt läs Sudsvals bravda så blir du inte upprörd, ni är liga döva ock blinda.