Både mer och mindre Det finns saker som EU bör ägna sig mindre åt.
Relaterat
Det pågår just nu förhandlingar i EU om den långtidsbudget som skall gälla mellan 2014 och 2020.
Sverige är en av sju medlemsstater som är nettobetalare till EU. Inte mycket att säga om det. Europasamarbetet handlar mycket om solidaritet och att fattigare länder – som de nya medlemmarna i Öst- och Centraleuropa – skall stödjas mer än länder som Sverige eller Tyskland är självklart. Däremot sticker det i ögonen när länder missköter sin egen ekonomi samtidigt kräver att Sverige, och andra i grunden välskötta ekonomier, skall skjuta till mer.
Regeringens linje är att EU:s nya långtidsbudget skall krympa. Det handlar då om att prioritera. Det finns saker som EU bör ägna sig mer åt och det finns saker som EU bör ägna sig mindre åt. EU bör till exempel öka sitt stöd till omställning och forskning. Det vill säga sådant som gör medlemsstaterna till mer moderna och välfungerande ekonomier. Som ett led i samma arbete bör stödet till jordbruket minska. Det är helt enkelt inte rimligt att EU skjuter till många miljarder euro till en grotesk överproduktion av jordbruksprodukter. Men det finns starka krafter inom EU som kämpar med näbbar och klor för den gemensamma jordbrukspolitiken. Men varför skall Sverige och andra nettobetalare till EU vara med och hålla länder som inte vill ställa om och modernisera sina ekonomier?
Det är vår fasta övertygelse att EU är en viktig byggsten för säkerhet, tillväxt och välstånd i Europa och för den delen på andra håll i världen. Till exempel är bindande klimatavtal inom ramen för EU bra mycket bättre än att varje land var för sig skall bestämma hur mycket de vill göra. Då är det lätt att åtaganden och kostnader skjuts över på andra. Genom att fokusera på rätt saker kan EU göra mer på områden där det behövs. Samtidigt som mindre pengar slösas på sådant som bara befäster gamla och föråldrade strukturer.
Mot bakgrund av detta är det glädjande att läsa EU-minister Birgitta Ohlssons debattartikel i gårdagens DN. Bland annat skriver hon att Sverige kommer att kämpa för en fortsatt rabatt på medlemsavgiften om ingenting görs åt de stora utgiftsposterna: jordbrukspolitiken och strukturfonderna. Låt oss hoppas att vi kan göra gemensam sak med EU:s övriga nettobetalare så att den nya långtidsbudgeten får ett rejält framtids– och omställningsfokus.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 21 okt 2010 08:39 Jerry Nilsson (Ej registrerad)
Problemet med EU och de flesta stora organ är att trots sin storlek, förväntningar, förhoppningar om dess förträfflighet så lyckas de sällan leva upp till vad dess huvudsakliga, ändamålsmässiga och möjliga uppgift borde vara.
Jag ska ge ett konkret exempel. Ta miljö,klimatfrågan. EU kunde spela en central roll i tex en förändrng av storstäders biltrafik. Om man sätter upp ett mål att halvera biltrafiken i storstäder och med medel genomför en halveringvisar det att EU har en roll, men istället visar det sig att de går i ledband med andra intressen.
Skrivet 22 okt 2010 08:34 Protes-(tant) (Ej registrerad)
Själv har jag hört rykten om att EU funderar på att införa biltullar i Gällivare för att bidra till klimatmålen inom EU.