Sveriges offentliga skuldsättning är låg. Detta som en följd av att regeringen under en rad år har betat av på statsskulden. Det gynnar oss väl när många av Europas länder lider av en skuldkris. När ekonomin bromsar in finns i Sverige ekonomiskt utrymme för att agera – medan många krisande länder måste spara samtidigt som konjunkturen viker, något som ytterligare fördjupar krisen.

Men i takt med att den offentliga skuldsättningen har sjunkit så har samtidigt de svenska hushållens skulder skjutit i höjden. EU-kommissionen varnade häromdagen Sverige för just hushållens höga skuldsättning.

För många är det säkert inga problem att klara av sina ekonomiska åtaganden. En ekonomisk kris kan rent av innebära vinster för hushåll med höga skulder. Detta då räntorna sjunker när riksbanken försöker stimulera ekonomin. Tidningen Fokus kunde häromveckan visa hur den stora medelklassen i Sverige tjänade på finanskrisen som bröt ut 2008. De som har förlorat allra mest på krisen är den gruppen med de lägsta inkomsterna och, kanske tvärtemot vad många tror, de som har det allra bäst ställt.

De förstnämnda eftersom de ofta tillhör den kategori som har otrygga anställningar och lättast blir av med jobbet. De senare eftersom besparingar, till exempel på börsen, snabbt minskade drastiskt i värde. Den breda gruppen däremellan undkom krisen relativt oskadda, eller gick rent av stärkta ur den.

Prognoserna gör nu åter gällande att arbetslösheten kommer att växa under 2012. Det är då det kan bli ett problem att vara skuldsatt upp över öronen. Många hushåll lever med små marginaler och kan få svårt att betala räntor och amorteringar om arbetslösheten slår till.

Det är förstås alltid lätt att vara efterklok, men det finns skäl att påpeka att det sannolikt har varit för enkelt att låna pengar utan säkerhet de senaste åren. Räntorna har varit och är – i ett historiskt perspektiv – mycket låga. Några procents högre ränta slår hårt på lån i miljonklassen.

Redan har ett bolånetak på 85 procent införts, men kanske måste fler krav ställas för att bromsa lånekarusellen?

Ett krav på amortering skulle då kunna vara ett förslag. I grund och botten beror dock de höga bostadspriserna – främst i storstadsregionerna – på den akuta bostadsbristen. Ett resultat från tidigare regeringars bristfälliga bostadspolitik, ett förhållande som dagens ministär i sin tur valt att blunda för.