Folkpartiets förslag om en lagändring som skulle förhindra att friskolor köps och säljs i spekulationssyfte har flera poänger. Den uppenbara är att förhindra spekulation. Men där ligger också ett stort värde i att skapa en bred politisk uppgörelse om de regler som ska gälla för skolor som drivs av marknaden. Skolpolitiken måste hålla över tid. Även om det största oppositionspartiet fortfarande slickar såren efter skandaler och partiledarbyten, är det önskvärt med ett gemensamt synsätt på friskolorna som inkluderar Socialdemokraterna.

Visst kan man göra invändningar och hävda att det inte ska spela någon roll om en skola drivs av en stiftelse, ett personalkooperativ eller ett aktiebolag. I alla fall så länge skolan levererar utbildning av hög kvalité. Men, det är inte helt oviktigt att fråga sig vad de som ytterst betalar för våra ungdomars skolgång tycker. Och de som betalar är vi, medborgarna. Varenda krona som satsas på läromedel, lärarlöner, lokaler, skolmat och skolmaterial – är skattepengar. Vi får inga EU-bidrag till skolan. Och fick vi det så är det skattepengar likafullt.

Och självklart sticker det i ögonen på oss skattebetalare om ett privat företag gör stora vinster på våra barns skola, åtminstone i det fall vinsten inte beskattas i Sverige. Å andra sidan är det förkastligt att inte täppa till hålen i skattelagstiftningen som innebär att så kallade riskkapitalbolag som är verksamma i Sverige kan komma undan skatt. Detta alldeles oavsett i vilken bransch vinsterna genereras.

Sedan detta med vinster och hur stora de är. Tidningen Dagens samhälle visar vinsterna från de tio största friskoleföretagen var 450 miljoner kronor under 2010. Bara Engelska skolans ägare tog ut vinst, en halv miljon kronor. Den sammanlagda vinstutdelningen var alltså i storleksordningen 1 promille.

Men ändå, ett krav på ett långsiktigt engagemang i skolan är något som de folkvalda har all rätt att lagstifta om och vi tror att en sådan lag kan få ett stort stöd hos skolans finansiärer, alltså skattebetalarna. Det har aviserats att liknande reformer kan komma när det gäller vård och omsorg, och varför inte. Att ställa krav på att den som vill bedriva vård- och eller omsorg har ett långsiktigt intresse för detta känns inte skadligt upphetsande. Tvärt om.