Välkommet frikännande i HD
Relaterat
Artikelbilder
Bilden må vara pornografisk men det är bra att Högsta domstolen slagit fast att teckningen inte är att jämställa med barnpornografi. Det handlar om fantasifigurer som inte kan misstas för verkliga barn, anser HD.Fotograf: Högsta Domstolen
Hur ska ett samhälle skydda sina minsta?
Hur undviker vi att minderåriga exploateras, utsätts för kränkningar, våld eller sexuella övergrepp?
Svaren på problemkomplexet är många. Lagstiftning är en väg att gå. Den som utsätter barn för övergrepp kan åtalas och dömas. Det är till exempel förbjudet att inneha, sälja, köpa eller på något sätt handha vad som i lagen kallas barnpornografi. Sålunda kan den som skildrar ett barn i en pornografisk bild, tittar på eller sprider sådana bilder, dömas för barnpornografibrott i upp till två år. Och det låter ju bra. Frågan är när en bild av ett barn blir pornografisk?
Saken ställdes än mer på sin spets när en svensk översättare av tecknade japanska mangaserier dömdes i både tingsrätt och hovrätt för barnpornografibrott. I går friades mannen av Högsta domstolen. Det bör vi av flera skäl vara tacksamma för. Nu slipper vi den kollektiva skammen att som nation framstå som en bananrepublik där justitiemord hör till vardagen. Men det handlar också om vikten av en lagstiftning som accepteras av ett flertal av medborgarna därför att den är rättvis som sådan och därtill fyller en funktion.
Så kallade mangabilder kan vara pornografiska. Men knäckfrågan är på vilket sett sådana bilder utgör en kränkning av livs levande barn. Vi talar om tecknade bilder. Hur kränker man en seriefigur?
I brottsbalkens 16 kapitel är kriteriet för barnpornografibrott att den som avbildas ska vara under 18 år, eller, att det handlar om en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad. När blir en serieteckning en person – och om så är fallet, hur gammal är denna person?
Och hur kan denna person fara illa?
Svaret är att tingsrätten och sedan hovrätten har resonerat sig fram till att det handlar om ett brott mot allmänheten. Det finns ju inget brottsoffer, mangabilderna i fråga anses vara kränkande mot barn i största allmänhet. Domstolarna har inte gjort något fel. Diskussionen måste därmed handla om lagen som sådan och dess förarbeten. Därmed spelas bollen över till den lagstiftande församlingen, alltså riksdagen.
Är lagen om barnpornografibrott verkningsfull och dessutom rättssäker? Behöver den skrivas om och i så fall hur?
