En stor mataffär, till exempel Ica Maxi, slänger ett och ett halvt ton mat varje vecka. En annan måttstock på hur mycket mat som kastas är beräkningen att det varje år i Sverige slängs lika mycket kött som motsvarar 30 000 kor. Alltså slaktas det 30 000 kor varje år till ingen nytta.

Maten vi slänger står för en stor kostnad och onödig miljöpåverkan. En tvåbarnsfamilj kan spara upp till 7 000 kr om året genom att inte slänga ätbar mat. Svinnet beror till en del på att vi handlar för mycket och att maten står och blir gammal i kylskåpet, men ännu mer att vi slänger mat i onödan. Vi har glömt bort att lita på våra sinnen som vi gjorde förr innan bäst före datum hade uppfunnits. Näsan och tungan är fortfarande duktiga på att avgöra matens kvalitet.

Ett sätt att minska svinnet är att verkliga tömma alla dessa förpackningar som maten i dag köps i. Tyvärr verkar det dock som förpackningsindustrin är i maskopi med livsmedelshandeln. Många förpackningar är i dag konstruerade på ett sådant sätt att det är nästan omöjligt att tömma ut allt innehåll. Ett bra exempel på detta är mejeriernas "takåsförpackning". När vi till exempel tömmer en yoghurtförpackning är det svårt att få ut 8-10 procent av innehållet och hopplöst att pressa ihop kartongen. Det blir därför totalt sett oerhörda mängder yoghurt som på detta sätt kastas. Slängd yoghurt som på sin väg från ko till slaskhink har förorsakat massor av utsläpp till luft och vatten, helt i onödan.

Kan man tänka sig att mejerierna för miljön och inte minst klimatet skull tar bort "takåsförpackningen"?

Åtminstone för yoghurt är förpackningar av tegelsten - eller tetratyp betydligt mer lättömda.

Per-Olof Erickson

Naturskyddsföreningen