Slog upp ögonen ovanligt sent efter en orolig natt. Befann mig halvvägs kvar i drömmen- som en av gästerna vid en högtidlig begivenhet i Tonhallen:

Där stod han, Scenkonstbolagets vd Staffan Forssell, påtagligt segerrusig, vid sidan av prisutdelaren, den nyblonderade Anna Anka.

Han hade just ur hennes yppiga famn mottagit KNH, KulturNovisernas pompösa Hederspris, efter en jordskredsseger över främste utmanaren, hr ambulerande (kringluffande) musikanten (positiv och violin) Zacco Vansetti (invandrad från Skövde), vilken företrädde Grönköpings musikliv.

Juryn hade i sin motivation framhållit att segerrycket kom när Forssell med distinkt osakkunnighet avfärdade den inbilske världsmusikern och chefsdirigenten Christian Lindbergs ohemula krav på 40-procentig lönesänkning, på att medverka vid programsättning samt på att få skratta när han själv kände för det.

I sitt korta tacktal framhöll Staffan Forssell med stolthet att han på det kulturella området inte bara var autodidakt utan till och med självlärd autodidakt.

Eftersom jag själv fått plats på en av de främsta bänkarna bland ansvariga politiker, kunde jag ur ögonvrån konstatera att dessa log brett och säljande över den lyckade rekryteringen av Forssell, som otvetydigt kommer att sprida glans över Västernorrlands kulturliv.

Först efter två koppar starkt, mycket starkt, kaffe lyckades jag helt återvända till den inte fullt lika skrämmande verkligheten.

F Skytt