En 8-åring som varit bortförd från en förälder i ett år har hittats.

Jag har sagt det förut och säger det igen: När ska lagstiftare, beslutsfattare, myndighetsutövare sätta ner foten och det rejält när det gäller bortförande av barn i vårdnadstvister.

Under de senaste åren har det varit minst en handfull ärenden bara här i Medelpad och det har gått lång tid – ibland flera år – innan barnen återförts till ett normalt liv med skolgång, social gemenskap och lite mer trygghet än att leva på flykt och som gömda.

Varför prioriteras inte dessa brott? Varför ställer sig ingen på barrikaderna för dessa barn? De upplevelser de får hänger med i deras "ryggsäck" hela livet och ibland kan dessa sår ge oanade konsekvenser. När de blir vuxna ställer de nog frågan varför ingen gjorde något i tid för att lindra barnets smärta och rädsla?

En försvunnen hund på ett älgpass, några lösspringande hästar, en försvunnen utrustning för en elitidrottare – ja då slår man på stora trumman och massmedialt sätter in alla resurser, men inte för barn i föräldrars konflikt. Då blundar vi, då kör vi huvudet i sanden och misshandlar barnen genom att vara passiva.

Så du politiker, du beslutsfattare och myndighetsutövare våga sätta stopp. Våga agera och säga nej att vi tolererar inte längre denna form av barnmisshandel. Vi ska sätta barnen främst och inte föräldrarna.

Varje år försvinner i Sverige hundratals barn i sådana här ärenden och det är smärtsamt för vart och ett av dem att likt Anne Frank få leva gömda, rädda och skrämda.

Jag vet vad jag talar om av egen erfarenhet och därför vägrar jag för dessa barns skull att ge mig i kampen för vart och ett av dessa försvunna barns rätt till ett liv och en framtid i trygghet.

Vad kostar vårdnadstvisterna samhället årligen? Det är cirka 4800 ärenden årligen med två föräldrar à en miljon kronor per förälder och år. Fram med miniräknaren Anders Borg.

Hans Burman

Barnrättsaktivist