Rubriken hittade jag förra veckan till en ledare i tidningen Resumé, (en tidning för reklam- och mediebranschen). Ledaren var skriven av tidningens chefredaktör Viggo Cavling och handlade om Humanisternas underliga kampanj “Gud finns nog inte”.

Många har undrat över syftet med kampanjen. Är det den gamla marxistiska doktrinen om att “Religionen är ett opium för folket” man vill damma av?

Viggo ger visserligen credit till Humanisterna för en smart kampanj som visar att inget är heligt. (Naturligtvis gäller det även humanisterna, som precis som en del religiösa fundamentalister, tror sig sitta inne med hela sanningen).

Viggo Cavling skriver inledningsvis om Humanisternas kampanj:

“Det finns bara ett enda problem med kampanjen. En värld där ingenting är heligt är inte värd att leva i. En värld där vi inte tror att det finns någonting som är större än oss själva är så förbannat fattig.”

Han refererar också till ett intressant samtal med Björn Ranelid, som med sitt övertygande sätt att formulera sig, deklarerar sin tro på en högre makt.

Cavling konstaterar:

“Det faktum att vi kan gå, andas, älska och göra, reklam kan inte bara vara en slump, ett resultat av biologiska mutationer för miljontals år sedan. Det måste finnas något mer. Något större än det rationella.”

Humanisternas kampanj har resulterat i att en ny blogg med namnet www.gudfinnsnog.nu har startats. Adressen Gudfinnsnog.se, var redan upptagen. Den är inte aktiv men registrerades i mars av Humanisternas ordförande, Christer Sturmark (!).

Intressanta reflektioner kring Humanisternas kampanj finns även på Nina Åkestams blogg. Hon skriver bland annat om den test med 15 frågor på Humanisternas sajt som ska visa hur religiös man är:

“Eftersom testet är ungefär lika opartiskt som en skenrättegång i Nordkorea, kommer de allra flesta människor att få reda på att de inte alls är religiösa för att sedan raskt uppmanas att gå med i Humanisterna eller i alla fall donera en slant till rörelsen.”

Hon skriver också:

“Jag tror att Humanisterna gör två fel. Det första är att de kampanjar mot något istället för för något. Då väcks alltid mer frågor än svar. Det andra är att de kampanjar emot något som inte är ett problem.”

Även Dagen.se refererar till ett antal bloggar som tar upp det oetiska i testet.

Jag började själv gå igenom testet, men slutade efter ett tag när jag märkte hur falskt hela testet var upplagt. Humanisternas livssyn är tydligen lika svart-vit som en del andra renläriga trosåskådningar.

Det har naturligtvis varit debatt på SVT i frågan, men på SVT kan man naturligtvis inte se dessa program i repris. Tur att YouTube finns. Många har tittat och kommenterat. Ett av inläggen konstaterar att Sturmark talar emot sig själv angående hur många troende det finns i Sverige. Först refererar han till en undersökning som säger att det endast är 20 procent av svenska folket som tror på en Gud. Därefter en annan undersökning som säger att 28 procent av egen fri vilja skulle ansluta sig till Svenska kyrkan, om det var ett alternativ istället för att döpas in som barn. Alltså 28 procent – plus alla frikyrkor, andra kyrkor och samfund, muslimer etc.

Det verkar inte som om enkel matematik är Sturmarks bästa gren precis. Humanisterna har 5.000 medlemmar (enligt Sturmark) och ökningstakten lär nog inte bli så stark på grund av den här kampanjen. Det får nog en helt motsatt effekt. Den aktiverar folk att tala om sin livsåskådning och eventuella tro, och då har den ju trots allt haft en positiv effekt.

Viggo Cavling har helt rätt:

“Det måste finnas något mer. Något större än det rationella.”