Det började med 0–1-målet.

10.26 hade spelats när hemmabacken Fredric Mannström slog en "indianare" rakt in i "slottet" nära egna målet. Fram störtade Henrik Björklund – och med ett distinkt avslut placerades pucken i nät.

– Viktigt för oss att få ledningen på bortaplan. Jag trodde på förhand att det skulle bli viktigt med en bra start här uppe, och det fick vi ju också. kommenterar Örebros huvudtränare, Peter Andersson.

Fram till 0–1 hade Sundsvall inlett lugnt, metodiskt och...kort sagt: bra.

Men det skulle också bli 0–2 innan perioden var över.

14.27 på klockan när Adam Rundqvist dräller i ett uppspelsförsök. Örebroarna klapp-klapp-spelade – och i ett huj var bortaledningen två mål.

– Tungt, för egentligen hänger vi ju bra med spelmässigt, säger Mathias Svedberg, som får medhåll av sin tränarkollega, Daniel Olsson:

– Ja, men vi bjuder ju inte bara på de två första baklängesmålen, utan jag tror faktiskt man kan finna individuella misstag på åtminstone fyra av fem mål...

Som vid 0–3, då ett taffligt försvarsarbete ledde fram till en avvaktande utvisning.

Örebro tog ut målvakten, skickade in en extra utespelare och pangade in trean!

Med 0–3 på tavlan inför tredje var den motvinden, bildligt talat, kompakt. Och då vet alla medelpadingar vad vi talar om denna minst sagt stormiga jul och mellandagsvecka...

Innan två välförtjänta reduceringsmål tillverkades genom backarna Johan Burlin och Johan Eriksson hade närkingarna blåst ifrån till 0–5.

Matchen var förstås körd, även om det coachades friskt i Sundsvallsbåset. In i det sista.

Med tre måls underläge plockade Olsson/Svedberg ut målvakten i drygt tre miinuter för att fortsätta pressa Örebro. Modigt, fränt och med tydliga signaler till spelarna.

– Ja, så ser i alla fall vi på det hela, säger "Svebba" och man skymtar ett litet leende, förlusten till trots.

De senaste dygnens storm var också den officiella orsaken till varför Peter Andersson valde att starta utan såväl välbekante poängmaskinen Conny Strömberg som Pär Edblom och Thomas Enström.

– Ovädret gjorde att alla tre satt fast uppe i Ö-vikstrakten när det var dags att träna igen efter julledigheten. Vi ville inte riskera något, och fem dagars uppehåll utan träning...nej, det kändes inte rätt.

Något Strömberg verkade måttligt förtjust över:

– Äh, jag orkar inte kommentera det mer än att Peter (Andersson) får väl förklara sig.