Ni som läser sportsidorna i Sundsvalls Tidning med jämna mellanrum känner igen namnet.

I fjol sommar och höst var Pontus Engblom rubrikernas man var och varannan vecka.

Den kvicke anfallaren öste in mål i division III – det blev till slut 26 stycken på 22 matcher – och det gav eko.

Fotbollsklubbar från hela Sverige (i sammanhanget är det lite gulligt att en division III-klubb från Dalarna var en av dessa) och även en del i utlandet hörde av sig. Bosvedjekillen blev tvungen att skaffa en agent som kunde hjälpa till.

– Det var helt sjukt. Jag kunde inte ha telefonen på. Jag var 16 år... och det kan ju vara jobbigt att säga nej också.

De fem klubbar han till slut valde mellan var AIK, GIF Sundsvall, Hammarby, Helsingborg och IFK Göteborg. Men det kom också lösa förfrågningar från Tyskland och Italien. Det mest seriösa utlandsintresset kom från engelska Premier League-laget Everton.

– De var i kontakt med både mig och pappa, berättar Pontus.

Han tar en tugga av sin biskvi och dricker lite päronfestis.

Vi träffar fotbollstalangen på ett café i en galleria i Solna efter AIK:s allsvenska genrep mot GIF Sundsvall. Engblom förklarar varför det till slut blev just AIK och inte Giffarna och Norrporten Arena, där han i fyra år haft säsongskort.

– Jag kände att det kunde vara bra att komma bort, både fotbollsmässigt och för mig som person. Här kan jag verkligen fokusera på fotbollen. Jag trivs väldigt bra, även om jag så klart saknar föräldrarna och vännerna i Sundsvall.

AIK visade också intresse tidigt. Redan i början av april i fjol blev han nedbjuden för att träna med samarbetsklubben Väsby och under sommaren var det dags igen, då fick Pontus för första gången träna med A-laget.

– Då var jag rätt nervös. Man fick grejer av materialförvaltaren och så sa han: sitt där. Det var många utländska spelare och det var mycket prat på engelska. Men jag tänkte: "Om jag sumpar det här, kommer de att prata skit om mig då? Jag är 16 år och har allt att vinna." Det var bara att gå in och köra.

Och det gjorde han bra.

Så pass bra att klubben ville värva honom. Och när Pontus på hösten besökte AIK med sina föräldrar kunde klubben presentera ett riktigt proffsigt upplägg (men GIF var också proffsigt säger han). Man visade upp en lägenhet i Solna där Pontus skulle bo i samma hus som fem lagkamrater. AIK hade fixat en värdfamilj och kunde också presentera en lösning med skolgången som fick godkänt av mamma ("det var hennes grej, det där med skolan var väldigt viktigt för mamma"). Pontus pluggar fortfarande på Hedbergska, men på distans och har stöttning av en lärare på Solna gymnasium dit han kan gå i princip när som helst på dagarna.

Och så fick föräldrarna träffa Pontus blivande fadder: Bojan Djordjic.

En person som kommit att betyda mycket för honom. Pontus säger att det varit väldigt lätt att komma in i gänget, och det tillskriver han till stor del sin fadder som är en av de lagkompisar som bor i samma hus.

– Han ringer nästan varje dag och tittar förbi då och då. Bojan har också tagit ett liknande steg i sitt liv, då han som 17-åring blev ungdomsproffs i Manchester United. Det är lätt att prata med honom, han förstår de funderingar man har.

Ännu en stor anledning till att det blev AIK är det nära samarbetet med superettanklubben Väsby. Tanken är att Engblom ska träna med AIK – där han är yngst i truppen – men om det blir för lite matchtid finns chansen till spel på hög nivå i Väsby.

– Det är ändå Superettan, samma serie som Giffarna spelar i, konstaterar Engblom.

Vad tror du om chansen att ta en plats i truppen redan i allsvenska premiären?

– Det blir svårt. Absolut. Det är tight om platserna och det går bara att göra sitt bästa. Men jag räknar inte med så mycket speltid i AIK. Jag siktar på det, men räknar inte med det.

Hur har du utvecklats som fotbollsspelare sedan flytten i januari?

– Jag känner mig mer konkurrenskraftig nu. Speciellt fysiskt, jag känner mig bra tränad och har gått upp två-tre kilo. Jag har även lärt mig en del tekniska saker, man lär sig lite varje pass och vi tränar åtta-nio gånger i veckan.

– Jag har också kommit in mer och mer i det, känner mig mer delaktig på träningarna nu. Det är lätt att säga att man bara ska gå in och ta för sig på en gång, men det är lite svårt. Här är ju spelare som varit i Bayern München, Manchester United och har A-landskamper hit och dit. Samtidigt är det ändå fotboll det handlar om, oavsett om det är IFK, AIK eller United. Och nu när jag känner grabbarna vågar jag säga vad jag tycker.

Är det något som är annorlunda i ditt sätt att spela?

– Nej, jag har ju mina kvaliteter i snabbheten, i djupled. Men jag kan ju inte bara gå på djupet hela tiden heller och sånt tränar vi på, som att jag till exempel ska möta bollen. Jag ska bli lite mer varierad i mitt spel, mer svårläst.

Hösten var turbulent i AIK, där bland annat tränaren Rikard Norling fick gå och sportchefen Ola Andersson försvann. Har du märkt av det här?

– Jag hade ju inte skrivit på än när allt det här hände, men det var inget som skrämde mig. Det blev lite av en nystart för klubben, med tre nya tränare och ny sportchef. Det här kan vara bra för AIK, att bygga upp något nytt med lite nytt blod. Jag ska inte säga att det har gjort det lättare för mig att komma in i allt, men det är mycket som varit nytt för alla.

Vad har ni för målsättning i AIK i år?

– Att komma etta till fyra i Allsvenskan och vinna Svenska Cupen. Vi har en tillräckligt bra trupp för att kunna nå de målen. De är rimliga.

– Vi är AIK, Sveriges största klubb, och har flest åskådare. Vi ska ha höga mål, det ska supportrarna kunna förvänta sig.

Hur är det med supportrarna, de är väl kända för att kunna vara ganska krävande?

– Jag har inte så bra koll. Men det är mycket folk runt hela Sverige som bryr sig. Båda mina förra tränare kommer till exempel ner till premiären. AIK har mycket tradition och det är ganska fantastiskt att få representera en så stor klubb.

– Sen handlar det om att prestera. Fansen lägger också ner sin själ på det här och då har de rätt att bli arga om man slår bort fem bollar. Och de är helt enkelt fantastiska, de är duktiga på att sjunga, har bra tifon och det kommer mycket folk.

Nog har det gul-svarta redan färgat av sig ordentligt på Pontus Engbloms sedan tidigare blå-vita hjärta.

Och det är ju inte så svårt att förstå.

Nu återstår det bara att se vad det blir av den här både personlighets- och fotbollsmässigt mogne 17-åringen.

En sak är i fall säker, för ett år sedan hade han inte kunnat drömma om att han nu skulle vara där han är i dag.

– Nä, för ett år sedan såg jag fram emot en rolig säsong i division III med ett skönt gäng. Det känns som att jag tagit ett rätt stort steg sedan dess. Det har gått spikrakt uppåt kan man säga...

Mer om

Pontus Engblom

Född: 3 november 1991 i Sundsvall.

Uppväxt: Bosvedjan.

Bor nu: Lägenhet i Solna, Stockholm.

Familj: Mamma, pappa, syster och hund.

Längd/vikt: 183 cm/75 kg.

Position: Forward.

Moderklubb: IFK Sundsvall.

Övriga klubbar: AIK.

Andra Medelpadsbekantingar i Allsvenskan

Tony Gustavsson, Hammarby IF

Njurundasonen står inför sin tredje säsong som huvudtränare i Bajen. 2008 blev det en niondeplats och 2007 blev Hammarby sexa. Toppas de resultaten i år?

Mattias Nylund, Trelleborgs FF

IFK Timrå-produkt som i flera säsonger också representerat GIF Sundsvall. Vänsterbacken kom till TFF från norska Ålesund inför fjolårets säsong.

Mikael Dahlberg, Djurgårdens IF

Den välvuxne anfallaren går in på sin tredje säsong i DIF, dit han kom från GIF Sundsvall. Spelade mittback en del i fjol. I vinter har han hunnit med en A-landslagsdebut under januari-turnén.

Daniel Theorin, Gefle IF

Härnösandskille som representerat GIF Sundsvall, IFK Timrå och Selånger FK. Försvaren kom till Malmö FF från norska Lyn inför 2007. Men någon succé blev det aldrig i Skåne. Utlånad till Landskrona -07 och kom till Gefle förra sommaren.

Kevin Walker, AIK

Flyttade till Sundsvall med pappa Patrick som då tränade GIF. Tillhörde pojklag i GIF Sundsvall innan flyttlasset gick till Örebro där han så småningom blev allsvensk. Sedan 2007 tillhör mittfältaren dock AIK.

Robert Walker, Örebro SK

Storebror Walker är utlånad till Åtvidaberg i Superettan fram till sommaren och frågan är om anfallaren återvänder till ÖSK efter det. Gick på fotbollsgymnasiet i Sundsvall och tillhörde GIF:s juniorlag.

Mathias Florén, IF Elfsborg

Söderhamnskille som vi kunde se spela i både Alnö IF och GIF Sundsvall i mitten av 90-talet. Tillhörde holländska FC Groningen 2001-06, men sedan 2007 är det Borås och Elfsborg som gäller för vänsterbacken.