Sverige gör ett bra vinter-OS. Skidskyttarna gör det inte – trots Björn Ferrys guld.

Det var ju tjejerna som skulle göra det.

Helena Jonsson hade fått Svenska Dagbladets guldmedalj och röstats fram som etta i Jerringpriset. Hon åkte inte till den stora idrottsgalan för att hämta priset på plats på grund av smittorisken i vintriga förkylningstider.

Varenda OS-bilaga pryddes med Helgums glada export till den stora idrottsvärlden och i reportage efter reportage fick vi klart för oss att världscupledarinnan inte lämnat något åt slumpen inför resan till Vancouver. Och väl på kanadensisk mark valde den blå-gula landslagsledningen att under några dygn att hålla media på behörigt avstånd från truppen.

Och att Helenas pojkvän David Ekholm inte platsade och därför fick stanna hemma kanske var en annan detalj som spelade in.

Någon borde kanske ha tänkt, att det inte går att se ett OS-lopp som vilket världscuprace som helst om inte så mycket som möjligt får vara som vanligt.

Kanske är just de där ändrade rutinerna en del i de förklaringar vi nu sitter och söker och spekulerar kring efter det sista individuella damloppet – och ännu ett misslyckande för främst Helena Jonsson.

Nej, jag kan inte ta till mig och jubla över en tionde plats när det handlar om en världsmästarinna och världscupstjärna, som helg efter helg underhåller oss hemma i TV-sofforna under SVT:s populära Vinterstudion.

Och Anna Carin Olofsson-Zidek, som slog igenom i Turin-OS, blev mästarinna, skilde sig, skaffade ny man och barn – och sakta men säkert jobbat sig tillbaka till den yppersta eliten skär för skär och skott för skott. Vad säger man om en 13:e plats för henne?

Tja, det är ju inte direkt uselt. Men inte bra heller, då det handlade om ett alltför svagt skytte.

För om våra två toppnamn inledde de här spelen med att åka svagt och skjuta fullt okej blev det under den andra halvan av veckan tvärt om. Och nu har i alla fall jag svårt för att se att vi ska kunna förvänta oss något som handlar om medaljstrid i den kommande stafetten.

I herrloppet såg Björn Ferry åter ut som en medaljör när han med inte en enda miss kom in till den fjärde och sist skjutningen som trea. Då kom bommarna, två stycken, och guldhjälten från jaktstarten föll tillbaka till en tolfte plats – av totalt 30.

Guldet till felfrie ryssen Ustjugov.

Hade vi varit norrmän hade vi fått tröst i bedrövelsen genom att titta på alla tiders största, Ole Ejnar Björndalen, som sköt inte två utan sju (!) bom denna dag.

Supersöndagens första fight togs hem av Ryssland. Malkins 3–1 i inledningen av tredje perioden blev avgörande (4–2 till slut). Sedan fortsatte det med Kanada–USA och morgonpigga läsare har kanske teven på just nu för att se Tre Kronor mot Finland...

Till sist: Kan ni som såg lördagkvällens skiathlondrama tänka er att brons-Johan Olsson aldrig vunnit ett SM-guld som senior?

Nähä. Inte jag heller. Men så är det. Och den gamle Stockviksjunioren har ju några chanser kvar, om inte annat under SM-veckan i Sundsvall nästa år.

?

Hur mycket försämras herrchanserna i sprintstafetten av att en sjuk Emil Jönsson tvingas lämna återbud. Grejen är ju den, att Jönsson förmodligen varit halvkrasslig hela tiden. Det antyddes att han hade halsont något dygn innan individuella sprinten, något som kan vara en delförklaring i finalmissen.

?

Skicrossbanan ser nästan hemsk ut, med höga och skarpa hopp. Dessutom inleder åkarna med tre "bumpar" direkt, vilket inte är idealiskt för Sundsvalls nytända stjärna, Anna Holmlund, som vill få mer fart från start för att sedan utnyttja sin stora glidförmåga. Favoritskapet inför tisdagens damtävling bör alltså tonas ner rejält.

!

Bode Miller är ingen jättedominant i den alpina cirkusen längre. Men den bohemiske amerikanen hänger med och i går kom det första OS-guldet, då han tog hem superkombinationen. Sedan tidigare har han fyra medaljer (tre silver och ett brons).