I klubben är man på flera sätt nöjda. Men:
– Vi slår oss inte för bröstet. Vi kan satsa ännu mer, säger klubbdirektören Thomas Johansson.

Satsningen på juniorerna har ökat successivt under 2000-talet och i dag lägger Timrå IK omkring fyra miljoner per år på den verksamheten.

Målet är att fostra en eller flera elitseriespelare per årskull. Något som uppnåtts lite sporadiskt tidigare under årtiondet, men gått bra de senaste åren (se faktaruta).

– Vi har tre i A-laget som gått genom hela vår verksamhet plus Magnus Pääjärvi-Svensson*. De tre senaste åren har vi också haft två spelare med på JVM vilket aldrig hänt tidigare i den här föreningens historia och det borde ju vara ett kvitto på att verksamheten är bra, säger Thomas Johansson.

Pääjärvi och Anton Lander kom upp i A-laget redan som 16-åringar. Men de därikring och dem bakom då?

B-juniorerna har gått bra i serien och förhoppningen är att de ska göra bättre ifrån sig som A-juniorer än vad fallet varit i slutet. De äldre juniorerna kom sist i J20 Superlit norra i höst och TIK missade därmed ännu en gång spel i den högre serien topp-8 till våren. Nu är de sportsliga resultaten sekundära den individuella utvecklingen, men bortsett från backen Sean-Michel Sunnqvist (född 1990) tycks ingen vara så pass bra ännu att A-lagsspel är riktigt aktuellt.

Sunnqvist är den ende som "på riktigt" gjort några elitseriematcher när det varit skador. Någon längre utlåning till Sundsvall för matchning där har däremot inte blivit aktuell, varken för honom eller lagkompisarna. Samtidigt har Sundsvall lånat in juniorer från Brynäs och Modo.

– Det där är en ömsesidig dialog, det handlar också om att Sundsvall ska ha behov av spelare. Men det är klart att det ska belysas. Ni frågar och andra också. Kanske är våra inte tillräckligt bra, säger Urban Eriksson, som vid sidan av sitt civila heltidsjobb är sportchef för TIK:s juniorverksamhet.

Thomas Johansson:

– Tittar man på de kullar vi har på J20 i dag så är det lite tunt. Men så där är det, olika kullar är olika bra.

För ett par år sedan var fler utlånade. Något positivt, enligt TIK, men också något som påverkade juniorlagens resultat. När vi tar upp A-juniorernas dåliga säsonger på senare år är det också något som kommer upp.

– För ett par år sedan hade vi ett jättebra lag på gång. Men spelarna var så bra att de fick spela i både Allsvenskan och Elitserien och det är inte det lättaste att fylla på när de fem bästa försvinner. Att till exempel Anton och Magnus går så bra är fantastiskt, men inget vi räknat med när vi tog in dem på vårt hockeygym, säger Urban Eriksson.

Han fortsätter:

– Det primära är att försöka ge spelarna speltid på den nivå de hör hemma och det kan medföra att vi blir lite kort på folk ibland i juniorlagen. Man kan få fylla på A-juniorlaget med B-juniorer som kanske inte riktigt är redo och det kan synas på resultaten. Ett alternativ är att ha jättestora juniortrupper, men var ska då alla få speltid? Det är en svår mix och vi är också begränsade av att vi är ett så pass litet distrikt.

Johansson är inne på samma linje:

– Ser man till exempel till resultaten i tv-pucken tycker jag inte det är speciellt dåligt att få fram de spelare som vi fått fram. Jämför man med till exempel Västerbotten (Skellefteå) och Gästrikland (Brynäs) är Medelpad ett litet hockeydistrikt. Vi har väldigt få hockeyklubbar.

– Ska vi få fram spelare är också ledarfrågan oerhört viktig och där har vi ju börjat med Coach 2010, en utbildning för hockeyledare i distriktet där ledarskapsbitarna prioriteras. Vi tror det är viktigt att man inte bara fokuserar på instruktörsdelen.

Eftersom Medelpad är ett litet distrikt är underlaget till hockeygymnasiet från närområdet inte lika bra som på många andra ställen. TIK tvingas ta in relativt många spelare utifrån, men det är svårt att locka till sig de allra bästa då konkurrensen om dem är stor.

Samtidigt satsar inte TIK lika mycket på sin juniorverksamhet som de flesta andra elitserieklubbar och sådant lär även spela in.

– Vi har valt att lägga pengarna på A-laget för att hålla oss kvar i Elitserien och den filosofin har vi haft hela 2000-talet, säger Johansson.

– Det är klart vi vill vara bra på juniorsidan och vi kommer satsa ännu mer i framtiden. Men det tar tid. Det vi ser i dag är resultatet av den verksamhet som drog igång i mitten av 90-talet.

Flera klubbar har numera heltidsanställda utvecklingsansvariga eller liknande. Är det något ni också funderar på?

– Absolut. Det är en viktig del i det här. Det är inte så lyckat alla gånger att ha folk som bedriver det här på sin fritid. Nästa steg är väl att anställa någon som på heltid kan ta ansvar för ungdomssidan.

Funderar ni även på att anställa en J18-tränare på heltid?

– Nej, vi har inte möjlighet att ha heltidsanställda på båda lagen. Sen kan man resonera i om han ska vara hos A-juniorerna eller B-juniorerna.

* Med egna spelare räknar vi dem som fostrats i klubbens juniorverksamhet. Pääjärvi-Svensson är ett gränsfall. Han kom som 16-åring från Malmö, gick direkt in i A-laget och har under tiden i TIK till allra största del fostrats där.

Fakta

Elitspelare som fostrats i TIK

80- och 90-talister som kommit fram via Timrås juniororganisation och spelat frekvent i Elitserien eller högre liga.

Henrik Zetterberg, född 1980, Timrå IK och Detroit Red Wings.

Christian Söderström, född 1980, Timrå IK, Färjestads BK och Skellefteå AIK.

Mats Hansson, född 1983, Timrå IK, KalPa (Finland). (Sedan 2007 i allsvenska Borås.)

Sebastian Lauritzen, född 1984, Linköpings HC, Brynäs IF. (Även spel för Sundsvall, Bofors och Växjö i Allsvenskan.)

Eric Moe, född 1988, Timrå IK.

Sebastian Erixon, född 1989, Timrå IK.

Anton Lander, född 1991, Timrå IK.

Magnus Pääjärvi-Svensson, född 1991, Timrå IK.