När merparten av spelartruppen lyssnar till Tommy Anderssons instruktioner ute på isen, befinner sig Johan Andersson i styrketräningslokalen.

Fortfarande fotskadad.

Fortfarande i rehabträning.

Och fortfarande med en förhoppning om att spela hockey innan slutsignalen går för den här säsongen.

– Det är hopp om livet säger, han och fortsätter:

– Jag måste klara några tester först innan jag får gå på is och till veckan ska jag ner till Stockholm och träffa en sjukgymnast.

"Gnagarn" har en riktig skitsäsongen bakom sig. Hans Timrå sladdar i tabellen och själv har han inte skjutit ett handledskott när det gäller, sedan han fick en tackling och fastnade med skridskon i isen borta mot Frölunda – i omgång fem.

Det är fyra månader sedan.

– Det var så länge sedan jag blev skadad, så jag knappt minns det. Men jag kände redan då att det inte vara någon vanlig skada, men att jag skulle vara borta så här länge trodde jag inte. Två månader eller något sånt.

Med ett bakslag, inflammationer och broskbildningar har fått konsekvenser för säsongsförvärvet från AIK.

Ett AIK som har besegrat Timrå i tre raka matcher denna säsong.

Ett AIK som med Gnagarn i laget dängde Timrå i fem matcher av fem möjliga i fjol.

Ett AIK som inte har förlorat mot i Timrå i en tävlingsmatch sedan slutet av mars 2002.

– Är det sant?

Jo, dessvärre.

Andersson skakar sakta på huvudet och säger:

– När jag spelade med AIK tänkte jag inte på det, inte förrän efter säsongen och då var mer som att man konstaterade: "Oj, vi vann allihop". Varför vi hade lätt för dem har jag ingen bra förklaring på. Lika lite som att AIK hade väldiga problem med Färjestad. Jag tror det var 17 raka förluster eller något sånt.

Nu har Timrå en ny tränare, några nya spelare och Johan Andersson vet i alla fall vad man inte ska göra mot Gnaget – ge dem initiativet.

– AIK har ett bra lag, en bra målvakt och de kan stänga igen. Man ska absolut inte ge dem initiativet och spela sig så snabb som möjligt ur sin egen zon. För får AIK energi och go, då är de bra.

En råttfälla så god som någon.

– Man måste spela enkelt, inget fancy, alltså.

Säger Andersson och lägger sig under skivstången.

Det är hög tid att lyfta.