Thomas Quicks första resningsansökan har lämnats in till Svea hovrätt.

Hans advokat Thomas Olsson hävdar att Quick aldrig fick en rättvis rättegång och detta ledde till att han oskyldigt dömdes för mord.

Advokat Thomas Olsson har tillsammans med sin kollega Martin Cullberg arbetat med resningsansökan i flera månader.

Vi har funnit starka skäl att tro att han är dömd på ett falskt erkännande. Domstolen har inte fått del av allt rättsmedicinskt och kriminaltekniskt utredningsmaterial och har därför fått fel bild, säger Olsson till TT.

TT: Har polis och åklagare medvetet undanhållit materialet?

Vilka motiv de haft får de själva svara på, säger Olsson.

TT: Vill Thomas Quick nu bli fri?

Han vill bli rentvådd från brotten. Och det är inte hans trovärdighet som ska prövas här utan faktiska uppgifter från utredningen, säger Olsson.

I resningsansökan pekas en alternativ gärningsman för mordet på den 24-årige israelen Yenon Levi ut med namn. Enligt resningsansökan finns det ett flertal vittnesuppgifter som kopplar ihop mannen med Levi vid tidpunkten för mordet. Denne ska dessutom ha haft en mycket hatisk inställning till judar. Yenon Levi var jude.

Advokat Thomas Olsson framhåller att åklagare Christer van der Kwast undanhöll väsentlig information från Hedemora tingsrätt under rättegången om mordet på Levi. Han hävdar också att en av polisens utredare lämnade delaktiga uppgifter när denne vittnade under rättegången.

Domstolen fick inte heller veta att det i polisens utredning fanns uppgifter som i väsentliga delar talade emot Thomas Quicks uppgifter, menar advokat Thomas Olsson.

Advokat Thomas Olsson skriver också att Quick erkände mordet på Yenon Levi under kraftig påverkan av narkotikaklassade läkemedel.

Överåklagare Christer van der Kwast ser inget nytt i Quicks ansökan och menar att de omständigheter som redovisats där tagits upp tidigare i utredningen i fallet Levi.

Det här känns som mycket väsen för lite ull. Vi har inte undanhållit något material. Det här är långtgående och vårdslösa påståenden, säger van der Kwast till TT.

Han tycker inte att han misskött utredningen om mordet på Yenon Levi.

Kritiken är rent trams. Jag ser inget fel i det jag gjort bara för att argumentationen är högljudd, säger han.

Efter de två rekonstruktioner som gjordes där Quick fick visa hur brottet gått till gjordes kriminaltekniska analyser. Utvärderingen av den första resulterade i att Quicks uppgifter inte stämde med de kriminaltekniska fynden. Vid den andra slogs det fast att inget konkret i den kriminaltekniska utredningen stödde Quicks uppgifter. Vid båda fanns ett antal omständigheter som direkt motsade Quicks uppgifter.

Ingen av de gjorda utvärderingarna togs med i förundersökningen och redovisades inte heller för tingsrätten.

Quicks förhörsledare Seppo Pentinen påstås ha påverkat Quick att anpassa sina uppgifter till polisutredningens resultat. Det handlar om de oriktiga uppgifter Quick först lämnade om våldsutövningen mot Levi, om det tillhygge som användes och även om offrets klädsel.

Quick är dömd för åtta mord och domarna överklagades aldrig av vare sig försvar eller åklagare. Det är därför resningsansökan hamnar hos hovrätten. Nyss förlängde länsrätten den slutna vården för Quick, som vägrade att uttala sig om sin inställning under förhandlingen.

Polisprofessor Leif G W Persson tror att Thomas Quick har stora möjligheter att få resning i fallet Yenon Levi.

Han borde få resning och skulle han inte få det beror det på att hovrätten inte orkar ta itu med åklagaren och alla utredare. Målet handlar inte längre om Quick, utan om dem som skött utredningen, säger Leif G W Persson till TT.

Han anser att de många domarna mot Thomas Quick, inte minst domen för mordet Yenon Levi, är fullständigt felaktiga.

Kraven för att få resning är höga och sådana beviljas mycket sällan. Den som söker resning måste visa att det tillkommit nya omständigheter eller bevis som sannolikt skulle ha lett till att vederbörande frikänts om de tidigare varit kända.