Egen lägenhet. Jobb i ett år framöver. En omgivning som bryr sig.

– Tidigare har aldrig någon kommit fram till mig och kramat om mig utan baktankar om att få dela eller komma över något jag har. Nu vill alla bara väl.

42-årige Micael Kårvall har i dag en tillvaro som han tvivlade på att han någonsin skulle få. Många gånger har han försökt komma i från missbruket. Och alltför många vänner har han sett dö under tiden.

– Det finns någon på varje rad på kyrkogården.

Han började gå till soppköket när det öppnade för drygt fem år sedan. Kontakterna har blivit tätare med åren. När han förra våren blev avstängd från metadonprogrammet började han att självmedicinera för att överleva.

– Det har betytt en hel del att jag lovat vara ärlig mot Henrik (Åkesson, prästen) och Jalle (Jarl Nygård på EFS). När jag till sist var ren beslutade jag mig för att låta döpa mig.

Sedan dess har han deltagit i konvent. Och läst mycket kristen litteratur. Han går också på en Alpha-kurs.

– Det kan vara jobbigt ibland men då tar jag fram Bibeln. Så har jag stödet från församlingen och det betyder oerhört mycket. Jag får alltid hjälp. Det är guldmänniskor här.

Micael Kårvall hjälper till på onsdagarna på EFS genom att hämta mat och bröd. Nu har det blivit svårare när han har fått ett jobb som takläggare. Men tiden på EFS är viktig för han känner ett kall i att rädda andra olycksbröder.

– Jag har fått väldigt skön kontroll och den lugna friden i mitt hjärta byter jag inte ens mot en fet lottovinst. Jag skulle vilja stoppa in den känslan i en annan kropp och säga: Känn!

Ändå är han försiktig med att måla upp drömmar. Med 27 års missbruk bakom sig är han rädd för bakslag. Men lite framtidsvisioner har han i alla fall.

– Jag hoppas få möta en kvinna och att hon också är kristen. Så vill jag jobba av alla mina skulder. Det är inget stort berg, men jag vill göra rätt för mig.