För drygt fem år sedan bestämde sig Barbro och Jarl Nygård, att EFS skulle öppna kyrkan för de svagaste i samhället.

– I dag är vi den mest kända kyrkan på busstationen, de vet vad EFS-kyrkan är och de säger "det är våran kyrka", berättar Jarl Nygård med glädje.

Oavsett ryggsäck är alla välkomna till soppköket på onsdagar. Där är leenden, vänliga ord och ett lyssnande öra en naturlig ingrediens.

Den nylagade varma maten och kaffet med dopp är efterlängtat av många. Att det bjuds på levande musik under lunchen ger extra guldkant.

Änglanätverket, där Marjo Nilsson är den drivande goda kraften, har i alla år lagat och skänkt maten. Men hon har inte möjlighet att servera, så EFS lokaler och de som ställer upp ideellt där är en förutsättning för att maten ska nå fram.

Hon är en kvinna som verkar i det tysta och är helt nöjd med det.

– Det började med julfester för ensamma, sedan har det utvecklats. Vi lagar mat hit för runt 50 personer i veckan. Jag tycker det är livets mening, att älska varandra och hjälpas åt.

Marjo Nilsson tog intryck av sin mormors gästfrihet och har burit med sig arvet att dela med sig genom livet.

Första åren var onsdagarna ganska stökiga. Alkohol- och drogpåverkade kom och åt, fick matbröd och kläder med sig i en kasse och stack.

– Jag var rädd när vi öppnade. Det var en ny grupp av människor jag aldrig träffat tidigare. Men det gick över redan första dagen. Det är väldigt fina människor som kommer hit, säger Barbro Nygård.

– I dag känner jag att det är en stor uppgift att vara här. Jag behövs. Min grundtanke är att de ska få lära känna Jesus.

Gästernas attityd har förändrats. De kom själva överens om att respektera kyrkan som bjöd in dem och beslutade att inte dricka eller ta droger när de skulle dit.

Flera har börjat hjälpa till där det behövs. Någon bär. En annan diskar. En tredje ansvarar för brödet. För även om den goda viljan finns i överflöd hos makarna Nygård så har de ändå passerat 70-strecket och välkomnar flera händer.

Lite av verksamheten har förändrats, kyrkan hänvisar nu den som vill skänka kläder till Slink in. Men gästerna får bröd med sig hem och de erbjuds kontakt med en tandläkare som ger gratis undersökningar.

– Många av våra gäster mår mycket bättre i dag sedan de börjat med metadon. De har blivit helt nya människor med helt nya möjligheter. Några har börjat jobba och andra studerar. Det är fantastiskt, för de var fullständigt utdömda tidigare, säger prästen Henrik Åkesson

För 1,5 år sedan började han hålla lunchmässor på onsdagsgästernas uppmaning.

– De tyckte inte att det kändes bekvämt att vara med på söndagar när familjerna kommer.

Tolv personer deltar i dagens mässa. Alla är inte på plats till utsatt tid. Det gör inget. Det viktiga är inte tiden. Utan människorna.

Henrik Åkesson har en liten betraktelse. De ber en bön, det utdelas kramar och hälsningar, så blir det nattvard. Att en mobiltelefon ringer under den heliga akten är inget som stör, även det möts av leenden.

Efteråt får den som vill stanna och prata, tända ett ljus eller skriva en bön.

– Det här är min lyckligaste dag i veckan. Det här är en kallelse jag fått, den sociala och diakonala delen är så viktig. Vi är en församling för icke perfekta personer, förklarar prästen.