Husen minns långt efter vi glömt
Kutryggade timmerhus och hängiga tak ska få sig en uppsträckning. Västernorrland har tilldelats pengar, från projektet Hus med historia. Pengarna ska gå till byggnadsvård -för husen minns långt efter alla andra glömt.
Relaterat
På en vedhög ligger boken Hembygdsvård och bleks i solen. Den är överflödig. Sex män sågar, blötlägger virke och spikar. På taket står Kalle Olsson. Han var med när hans pappa la det gamla spåntaket här för femtio år sedan. Männen på taket lägger spån omlott. Det är ett hatverk som kräver precision. Ett lapptäcke av träspån har börjat ta form. Tidigare skyddade taket getter och får nu ska det hänga över historieintresserade och kursdeltagare.
– Jag blir helt salig av att se resultatet, det här är bland det roligaste jag har gjort, säger Kalle Olsson.
Regeringen har avsatt 15 miljoner under 2010 och 2011 till projektet H us med historia . 725 000 kronor tilldelades Västernorrland och åtta av länets hembygdsföreningar. Tanken är att föreningar ska använda dem till byggnadsvårdinsatser för att bland annat bevara och sprida kunskap.
– Tidigare har det mest varit utställningar på museer, för att berätta om byggnadshistoria. Men att kunna besöka verkliga platser ger en helt annan känsla, säger projektledare Johanna Ulfsdotter.
Det är också kravet för att länen ska tilldelas pengar. Att de främjar en bredare publik genom till exempel kurser, visningar och andra aktiviteter. Husen i Attmars hembygdsförening är över tvåhundra år gamla. De är alla levande rester av något som sedan länge är dött. Hembygdsföreningens 14 byggnader har en gång verkat som stall, loge och boningshus. De flesta har alltid stått där. Några har flyttats dit.
– Vi har haft mycket roligt här man önskar att man kunde få hit några yngre. Det är synd att de inte är intresserade, säger Eric Hallin.
Men efter några koppar kaffe enas männen om att de inte heller var intresserade av spåntaksläggning när de själva var tonåringar. De konstaterar också att, med tiden blir det ju fler pensionärer, som kan komma att bli intresserade.
– Jag tror att byggnadstekniken kan locka något yngre generationer dessutom råder en brist på hantverkare i Västernorrlands län, som har kunskap kring den här typen av äldre byggnadsteknik, säger Johanna Ulfsdotter.
I augusti ska det anordnas prova på dagar i spåntaksbygge, i Attmar. På andra hembygdsgårdar ska man ha liknade dagar. Bland annat ska man få prova att koka rödfärg och i Långsele ska interiörer visa hur man bevarar gamla tapeter.
– Vi vill att allt det här ska fortsätta leva vidare. För oss hänger det bara på spånet och viljan, säger Jan-Olof Engblom.










































