Atenbörsen lyfte med över 6 procent på måndagen, då mätningarna visar att opinionsvindarna har börjat vända i Grekland.

Samtidigt beräknar amerikanska ekonomer att det finns en stor sannolikhet att Grekland lämnar euron inom två år.

Fyra mätningar publicerade i helgen visar samma sak: konservativa Ny demokrati är åter största parti bland grekiska väljare.

Men trots måndagens lyft har börsen i Aten rasat med 36 procent sedan årshögsta i februari.

Inför hotet om en grekisk statsbankrutt och ett utträde ur euro-samarbetet väljer alltfler greker att inte betala in skatter och avgifter, rapporterar tidningen Kathimerini på nätet. Samtidigt kommer uppgifter om hur det blir allt svårare att få kvitton när man köper varor och tjänster i det krisdrabbade landet, inne på femte året av recession och med en rekordhög arbetslöshet över 20 procent.

Vågen av uttag från banker fortsätter också, medan det rapporteras att myndigheter har infört stopp för rabatter till anställda och stoppat betalningar av räkningar från leverantörer.

Financial Times skriver samtidigt om hur en av de största börsmäklarna i Grekland, franskägda Newedge, slutat ta emot köporder på grekiska aktier och inte längre godtar grekiska aktier som säkerhet i sin verksamhet. Detta gäller även aktier med stort internationellt ägande, som banker och rederier.

Den amerikanska storbanken Citigroups ekonomer beräknar sannolikheten för att Grekland överger euron inom två år till 50-75 procent enligt en färsk analys som TT har tagit del av.

Enligt samma analys innebär det ett akut behov av att få klartecken för att sjösätta eurozonens krisfond ESM från fler euroländer.

Hittills är det bara fyra av de 17 länderna - Frankrike, Nederländerna, Portugal och Slovenien - som har behandlat frågan i nationella parlament.

En så kallad Grexit skulle enligt den internationella bankföreningen IIF:s vd Charles Dallara, som förhandlade fram den historiska skuldnedskrivningen för Grekland tidigare i år, kunna kosta över 1 000 miljarder euro.

Han förklarar i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg att detta skulle innebära ett akut behov av kapitaltillskott till Europeiska centralbanken (ECB) då bankens exponering mot Grekland är mer än dubbelt så stor som bankens egna kapital.

Nyhetsflödet från Grekland ströps på måndagen av en dygnslång strejk bland grekiska journalister. Stridsåtgärden är riktad mot krispolitiken i stort, men för att skapa tryck mot arbetsgivarna inför en löneförhandling.

Tv- och radiosändningar stoppades av strejken och på tisdagen väntas inga tidningar att komma ut i landet.